Sverigedemokraterna Region Stockholm | Sida 9

Sverigedemokraterna

Gabriel Kroon
Gruppledare Stockholms läns landsting

gabriel.kroon@sll.se
072 538 95 20

 

 

 

  • Nyhetsbrev – mars 2017

    Av leonidyurkovskiy den 20 mars 2017
    0



    Landstingsfullmäktige 2017-03-14

    Årets andra landstingsfullmäktige hade en något unik dagordning i och med att det endast fanns fyra beslutspunkter. Detta hindrade naturligtvis inte mötet från att förbruka sina 10 timmar eftersom det hade samlats en mängd interpellationer som skulle besvaras. Sverigedemokraterna deltog i flera debatter och en av interpellationerna som behandlades var SD:s vice gruppledare Per Carlbergs.

    Interpellation om spridning av Tuberkulos. 

    Sedan 2003 har antalet fall av tuberkulos enligt Folkhälsomyndigheten mer än fördubblats i Sverige. Aktiv tuberkulos är en mycket allvarlig sjukdom, som tidigare i Sverige varit så gott som utrotad och som vi därför slutade att vaccinera mot 1975.

    Ökningen av tuberkulos det senaste decenniet beror enligt Folkhälsomyndigheten nästan enbart på ökad invandring från länder där sjukdomen fortfarande är vanlig. Detta innebär att ansträngningarna att fånga upp de som har sjukdomen självklart koncentreras till asylhälsovårdens hälsoundersökningar. Problemet där är att man även implementerar en ansvarslös smittskyddspolitik som om invandringspolitiken inte var tillräcklig. Alla nyanlända migranter blir inte undersökta och det leder naturligtvis till att många fall av tuberkulos inte blir upptäckta. Detta för att inte tala om människor som vistas här illegalt, det finns ingen möjlighet för landstinget att hälsoundersöka dem vilket självklart leder till ökad smittspridning.

    I diskussionen kring ökningen av tuberkulos framhävs ofta den stora skillnaden mellan den latenta och aktiva formen av sjukdomen. Latent tuberkulos smittar inte och är inte heller anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Dessvärre är det ett faktum att ca 10 % av de personer som har den latenta formen också någon gång senare i livet utvecklar den aktiva. Hälften av dessa får sjukdomen inom två år efter smitta. Risken att utveckla aktiv tuberkulos efter smitta är dessutom större hos små barn och tonåringar än hos vuxna. När den smittade väl har utvecklat den aktiva formen kan sjukdomen även spridas till andra personer.

    Därför ställde Sverigedemokraterna några frågor till hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink som löd: 

    1. * Hur många personer, inklusive asylsökande personer, med konstaterad latent respektive aktiv TB är för närvarande bosatta i Stockholms Läns Landsting?
    2. * Vad kommer du att göra för att försäkra att samtliga personer med aktiv TB också fångas upp av sjukvården?
    3. * Hur agerar du för att försäkra att inte TB sprids ytterligare i vårt län?
    4. * Hur agerar du för att skydda den personal inom sjukvården som är särskilt exponerad för personer som har eller kan ha aktiv TB?

    Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink påstod att det inte finns några tecken på ökad spridning av tuberkulos utanför riskgrupperna. Enligt henne är den största riskgruppen i Sverige personer som kommer från områden där tuberkulos fortfarande är vanligt.  Antalet fall har ökat från 400 år 2013 till över 800 år 2015. De flesta har smittats i ett annat land och därför ansåg Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet att siffrorna inte är särskilt alarmerande.

    Hon förklarade sedan att det inte finns någon uppgift om hur många personer i Stockholms län som har latent tuberkulos, det sker ingen rutinmässig rapportering. Samtidigt menade hon på att Folkhälsomyndigheten följer aktivt utvecklingen av tuberkulos i samhället, samt att smittrisken fortfarande är låg.

    När det gäller människor som vistas utan folkbokföring i Sverige så erbjuds kostnadsfri diagnostisering och vård vid tuberkulos. I Stockholms län är det cirka 20 personer per år som nyttjar detta. Slutligen konstaterade Anna Starbrink att det finns väl utarbetade rutiner för att skydda personal och medpatienter inom Stockholms läns landsting.

    Läs mer om tuberkulosspridningen i Sverige:
    Minskad invandring leder till färre fall av tuberkulos
    Nästan utrotad sjukdom tillbaka
    Anställda på flyktingboenden smittade av tuberkulos

    Yttrande på interpellation från Vänsterpartiet om landstingets ansvar för utsatta områden.

    Polisen har inlett operation MARELD för att strukturerat inleda ett massivt arbete mot de särskilt utsatta områdena som vi har inom Stockholmsregionen. De särskilt utsatta områdena är Södertälje, Norra Botkyrka samt Järvafältet. Polisen i region Stockholm utreder för närvarande 100 skjutningar, 60 mordförsök samt 40 mord varav de flesta skett i dessa områden. För oss Sverigedemokrater är detta ingen överraskning då dessa områden har präglats av en ansvarslös invandring som vi länge har påpekat konsekvenserna av.

    MARELD är Brottsförebyggande rådets metod där geografiska områden indelas i fas 1,2 och 3. Fas 3 är normalläge medan fas 1 innebär att området har ”tagits över” av vissa grupper. I dessa områden ses brandkår, ambulans och polis som fienden och därför agerar man aggressivt och ofta med våld mot de människor som dagligen offrar sin egen säkerhet för samhällets skull.

    Vänsterpartiets Gunilla Roxby Cromvall tycker att landstinget ska göra mer för dessa områden och ställde därför följande frågor i sin interpellation:

    • * Vad kommer den högsta politiska ledningen att göra för att satsa på dessa utsatta områden?
    • * Hur kommer Ni att involvera trafiknämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden så att även de involveras i deras verksamheter i detta viktiga arbete?

    Sverigedemokraterna delar inte vänsterpartiets infallsvinkel i denna fråga; vi anser inte att ambulans och brandkår ska lägga ner dyrbar tid på att hantera kriminella nätverk. Däremot borde polisen få fler behörigheter och mer resurser för att successivt lösa problemen i de utsatta områdena.

    Se nedan vad Sverigedemokraternas Per Carlberg hade att säga.

    Yttrande på interpellation om färdtjänsten. 

    Larmrapporterna om den bristfälliga kvaliteten i färdtjänsten har varit många under åren. Förare som får köra på ackord utan grundlön, utan inkomstpension, utan försäkring och med orimliga arbetstider är mer regel än undantag.

    Under hösten 2016 har problemen i färdtjänsten hopats: det nya färdtjänstavtalet har medfört pressade arbetsvillkor för chaufförerna, brukare vittnar om långa väntetider och uteblivna bilar, enligt senaste mätningarna är bara 81 procent av kunderna nöjda jämfört med målet på 90 procent och landstinget tvingas kräva taxibolagen på tio miljoner kronor i vite. Som förväntat har extrem prispress och dåliga arbetsförhållanden inte lett till ökad kvalitet för brukarna, tvärtom. Taxichaufförerna och alla de som behöver färdtjänst för att leva och arbeta drabbas.

    Med anledning av ovanstående ställde Socialdemokraterna följande frågor till det moderata trafiklandsrådet Kristoffer Tamsons:
    • * Anser du fortfarande att det var rätt att inte ställa kollektivavtalsliknande krav vid den förra upphandlingen?
    • * Kan du se att det finns ett samband mellan avsaknaden av kollektivavtalsliknande villkor och den bristande kvaliteten som drabbar de människor som är beroende av en välfungerande färdtjänst?
    • * Kan du garantera att en förlängning av nuvarande avtal inte sker och att en ny upphandling med kollektivavtalsenliga villkor kan ske i god tid innan nuvarande avtal löper ut?

    Kristoffer Tamsons svar var att i förfrågningsunderlaget, som fastställdes av Trafiknämnden, fanns det inga krav på sociala krav enligt kollektivavtal. De rättsliga instanser som prövat frågan, liksom flertalet myndigheter och Trafikförvaltningens egna juridiska expertis, sade samstämmigt att ett sådant krav inte var förenligt med svensk lagstiftning.

    Sedan påpekade Tamsons att vi i dag kan konstatera att de leverantörer i färdtjänstverksamheten som står för en överväldigande majoritet av alla körningar själva har initierat en process för att ha kollektivavtalsliknande villkor för sina förare. I transportörsavtalen har processen för att åkare ska ha kollektivavtal inletts.

    Slutligen sa han att det inte finns fastslagna belägg för att frånvaron av ett olagligt krav på sociala krav enligt kollektivavtal skulle haft menlig påverkan på kvaliteten, att det i färdtjänstupphandlingen ställdes flertalet krav för att säkerställa en utveckling av färdtjänstverksamheten och att nuvarande avtal gäller inom den period som är beslutad, till annat meddelas.

    Sverigedemokraterna instämmer i stort med interpellationens problembeskrivning och frågeställningar. Se nedan vad Sverigedemokraternas Dan Kareliusson hade att säga.

    Yttrande på interpellation om jourläkarbilar

    År 2012 upphandlades tjänsten jourläkarbilar i Stockholms läns landsting. Jourläkarbilarna ska åka till patienter som är i behov av att träffa en läkare men inte nödvändigtvis behöver akutsjukhusets resurser. Ofta är det äldre personer eller sjuka med små barn hemma. Jourläkarna ska avlasta akuterna och ge akutvård när vårdcentraler och närakuter inte är öppna.

    I Stockholms län är det vårdföretaget Legevisitten AB (tidigare Curera) som sköter jourläkarbilarna. Landstinget betalar varje år cirka 25 miljoner kronor till företaget. Tyvärr är jourläkarbilarna extremt underutnyttjade. Förra året gjordes endast 2 270 hembesök trots att avtalet omfattar 6 000 besök. Besöken som genomförs är alltså endast en tredjedel av vad landstinget både kräver och betalar för. Endast 360 av besöken var till sjuka barn. Men trots att vårdföretaget gör betydligt färre hembesök än vad landstinget hoppats på så får de ändå samma fasta ersättning. Det prognostiserade antalet läkarbesök för 2016 är cirka 3200 läkarbesök.

    Det är svårt att förstå hur besöken kan bli så få när behoven är så stora. I Stockholms län uppskattas det totala vårdbehovet vara mellan 25-30 000 besök per år. I Region Skåne lyckas man göra 16 000 hembesök årligen med motsvarande tjänst och en befolkning hälften så stor som Stockholm län. Det är därför anmärkningsvärt att landstinget inte följer upp och ser till att Stockholms invånare får full valuta för den beställning som är lagd. Under hösten 2016 har det enligt förvaltningen pågått ett arbete med att ta fram nya upphandlingsunderlag inför kommande avtalsperiod.

    Sverigedemokraterna lyfte dessa frågor i en interpellation för cirka ett år sedan och nu är vi glada att se socialdemokraterna fortsätter på vårt spår. De frågar sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött :

    • * Vad är förklaringen till att det ansvariga vårdföretaget inte har utfört de 6 000 läkarbesök per år som gällande avtal är baserat på?
    • * Vilka åtgärder har vidtagits för att öka antalet besök?
    • * Varför har avtalet förlängts i dess nuvarande form trots att verksamheten inte lever upp till de krav som ställs på antalet hembesök?

    Sjukvårdslandstingsrådets svar på dessa frågor finner ni här:

    Följ oss på Facebook! 

    På Facebooksidan för Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting får du snabbt information som är relevant till Sverigedemokraternas verksamhet i SLL. Nyheter, motioner, interpellationer och mer.

    Håll dig uppdaterad och gilla sidan på www.facebook.com/SDSLL

    Gilla oss på Facebook
    Besök vår hemsida
    E-post
    2017 Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting
    Text/Layout: Leonid YurkovskiyBox 22550, 104 22 Stockholm
    Hantverkargatan 45
    08 – 737 51 11

     

  • Interpellation om vad SLL gör för att underlätta för landstingsanställda att ge blod

    Av leonidyurkovskiy den 14 mars 2017
    0

    Interpellation av Lotta Nordfeldt (SD) till hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink om vad SLL gör för att uppmuntra landstingsanställda att lämna blod?

    Vi sverigedemokrater lägger ett stort värde i att så många medborgare som möjligt värnar om våra gemensamma intressen. Allt enligt devisen ”Gör din plikt – kräv din rätt”. Ett sådant sätt att bidraga är exempelvis att lämna blod för att rädda liv. För att underlätta detta kan företag och organisationer låta sin medarbetare lämna blod på betald arbetstid. Det är glädjande att så många företag har insett detta men tyvärr når landstingets medarbetare inte upp till samma nivåer då det gäller att lämna blod som hos många privata företag.

    Nästan två tredjedelar, 65 procent, tycker att arbetsgivare ska tillåta blodgivning på arbetstid. I dag ger endast var femte blodgivare blod på arbetstid, och av dem vet en tredjedel inte ens om deras arbetsgivare tillåter att de besöker Blodcentralen under arbetstid. Det visar en undersökning från Blodcentralen i Stockholms läns landsting.

     

    Tid är ofta en kritisk faktor för stressade storstadsbor och vi är övertygade om att fler skulle ge blod om Stockholms läns landsting tillät blodgivning på arbetstid året om. En man kan lämna blod fyra gånger/år och en kvinna tre gånger.

    SLL ger inte sina anställda året om möjlighet att lämna blod. Det finns ingen uttalad policy rörande detta.

    Stockholms län har cirka 47 000 blodgivare och för att möta behovet behövs cirka 20 000 fler. I Stockholms län finns det fem fasta blodcentraler. Blodbussen stannar på̊ cirka 200 platser i länet.

    Hela 91 procent av de företag som tillåter blodgivning under arbetstid uppmuntrar aktivt de anställda att ge blod. Endast tre Stockholmskommuner − Nacka, Norrtälje och Tyresö − uppmuntrar aktivt de anställda att ge blod på̊ arbetstid.

    Ingen av kommunerna i Stockholms län har en uttalad eller dokumenterad policy om blodgivning på arbetstid, det har inte Stockholms läns landsting heller.

    Det finns fem fasta blodcentraler i Stockholms län samt fem blodbussar som besöker cirka 200 platser. Varje år samlas det in runt 40 000 liter blod från cirka 47 000 blodgivare. Blodcentralen är en del av Stockholms läns landsting.

    Varje dag används 100 liter blod i länet vid blödningar vid operationer, olycksfall eller förlossningar eller som del i behandling av svår sjukdom hos såväl nyfödda som till den äldre befolkningen; ändå är bara tre av hundra stockholmare blodgivare. Att låta sina anställda ge blod på arbetstid är ett sätt att bidra till att Stockholm får behålla ett stabilt blodlager.

     

    Själva blodgivningen tar ungefär en halvtimme.

    Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga Anna Starbrink följande:

    1. Vad avser Anna Starbrink göra för att underlätta för landstingets medarbetare att ge blod?
    2. Kommer SLL att ta fram en tydlig policy rörande blodgivning på arbetstid året om?
    3. Vad avser Anna Starbrink att vidtaga för åtgärder för att säkerställa att Stockholms läns landsting blir självförsörjande på blod och därmed slippa köpa blod från utlandet?

     

    Stockholm 9 mars 2017

     

    Lotta Nordfeldt (SD)

  • Motion om att införa ambulansbåt på försök

    Av leonidyurkovskiy den 14 mars 2017
    0

    Motion av Per Carlberg (SD) och Dan Kareliusson (SD) om att införa ambulansbåt på prov.

    Stockholms skärgård är utspridd över ett stort geografiskt område med ca 14 000 fastboende invånare som under framförallt sommarmånaderna mångdubblas när turismen i skärgården ökar. I dagsläget bygger den akuta sjukvårdsberedskapen i skärgården främst på ambulanshelikopterverksamheten med stöd av vägburen ambulanssjukvård som vid behov kan transporteras till och från öar utan väg eller broförbindelse av Sjöräddningssällskapets båtar.

    Stockholms läns landsting (SLL) genomförde inför kommande upphandling av den prehospitala sjukvården för åren 2017-2025 en utredning ”Ambulanssjukvård i Stockholms skärgård” där man kom fram till att en eller flera ambulansbåtar i Stockholms skärgård inte är lämplig främst utifrån skärgårdens geografiska utformning och kostnader jämfört med befintlig ambulanshelikopterverksamhet. I utredningen framkommer det tydligt att ambulanshelikoptern inte bara har Stockholms skärgård som ansvarsområde utan används över hela Stockholms län.

    Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting menar dock att SLL inte har tagit hänsyn till det faktum att ambulanshelikoptern i Stockholms län inte är tillgänglig vid exempelvis dimma och andra svårare väderförhållanden. I de fallen förlitar SLL sig på frivilliga insatser av Sjöräddningssällskapet och deras båtar för transport. Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting anser dessutom att det inte går att enbart förlita sig på frivilliga insatser av Sjöräddningssällskapet, utan i stället behöver SLL säkerställa tillgängligheten avseende ambulanssjukvård på annat sätt för de som befinner sig i Stockholms skärgård. Tilläggas bör att i de fall Sjöräddningssällskapet har rent sjöräddningsuppdrag kommer de att prioritera det framför ambulanssjukvårdens uppdrag.

    I SLLs utredning tycks man även bortse från den rapport som Västra Götalandsregionen (VGR) delat med sig runt ambulansbåtsverksamheten och förlitar sig istället på uppgifter från koordinator på SOS-Alarm AB som anser att man skall utöka nyttjandet av de frivilliga insatserna från Sjöräddningssällskapet. Vidare gör SLLs utredare en kostnadsberäkning för en eventuell ambulansbåtsverksamhet i Stockholms skärgård baserad på VGRs nuvarande avtal.

    Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting anser att utredningen därigenom inte ger en tillförlitlig bild av hur ambulansbåtsverksamhet i Stockholms skärgård skulle kunna utformas och kostnaderna för denna verksamhet. Det går att betydligt mer kostnadseffektivt bedriva ambulansbåtsverksamhet i Stockholms skärgård än på det sätt VGR bedriver sin verksamhet; det finns uppgifter som visar på halva kostnaden för en ambulansbåt jämfört med VGRs redovisade kostnader. VGRs verksamhet bygger på en färjeliknande båt med ambulansfordon ombord och fyra mans besättning samt reservbil tillgänglig. Utöver detta tillkommer bränslekostnader för båten vilket med tanke på dess storlek torde vara omfattande.

    Vidare ser Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting en ambulansbåt placerad i Stavsnäs, Värmdö kommun som ett mycket bra komplement till ambulanshelikoptern då den av olika anledningar inte finns tillgänglig för uppdrag i Stockholms skärgård. Båtens basplacering medför hög tillgänglighet i både norra och södra skärgården men framförallt i mellersta skärgårdsbandet då demografiska uppgifter redovisade i SLLs utredning visar på att skärgårdsbefolkningen till stor del är koncentrerad i det området.

    Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting tror också att en ambulansbåtsverksamhet skulle kunna vara mycket attraktiv som arbetsplats och kunna locka tillbaka ambulanssjukvårdare och specialistutbildade sjuksköterskor som valt att lämna ambulansverksamheten. Genom att exempelvis införa rotationsmöjligheter skulle även den vägburna ambulanssjukvården kunna dra nytta av detta personaltillskott. Det borde även bland befintlig personal finnas kompetens för att framföra vissa typer av båtmodeller (utifrån utbildning från bland annat försvarsmakten) som skulle kunna användas som ambulansbåt.

    Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting ser även detta som ett sätt att säkerställa det som SLL skriver i sin egen ”Mål och budget 2017”:

    ”Oavsett ekonomiska villkor eller var i länet man bor skall alla ha tillgång till vård av samma höga kvalitet”

    Vi Sverigedemokrater vill även tillägga följande:  Hela Stockholms län ska leva och utvecklas; stad, landsbygd samt skärgård.

     

     

    Med anledning av ovanstående så föreslår vi:

    att på prov införa ambulansbåt med utgångspunkt från Stavsnäs i Värmdö kommun under perioden maj till och med september.

    att om provverksamhet utfaller väl överväga att införa verksamheten permanent.

     

    Stockholm den 14 mars 2017

     

     

    Per Carlberg                                                                                    Dan Kareliusson