Sverigedemokraterna Region Stockholm | Sida 5

Sverigedemokraterna

Gabriel Kroon
Gruppledare Region Stockholm

gabriel.kroon@sll.se

 

 

 

  • Motion om att främja det lokalhistoriska arvet.

    Av leonidyurkovskiy den 13 mars 2018
    0

    Stockholm är en ständigt växande stad och region. Tillströmningen av invånare som är födda och/eller uppvuxna utanför Stockholm och dess region utgör en större del av invånartillväxten. En betydande del av de nyinflyttade till Stockholmsregionen saknar idag grundläggande kunskaper i Stockholms lokalhistoria och med det en förankring och förståelse till regionen och dess utveckling.

    Sverigedemokraterna anser att stockholmare skulle gynnas av lokalhistoriska lärdomar för att förstå dagens Stockholm. Vi anser även att Stockholms lokalhistoria ska värnas, bevaras, förädlas och ligga till grund för kommande generationers identitet och bildning.

    Sverigedemokraterna föreslår ett regionstäckande projekt vars målsättning är att de lokalhistoriska kunskaperna ökar engagemanget för historieämnet både barn och unga men även vuxna. Projektet ska ge möjlighet till fri folkbildning för både gamla och nya regioninvånare samt bidra till delaktighet och kännedom i regionens historia.

    Projektet ska genomföras i nära samarbete med Stockholms läns högskolor, historiker, forskare, studieförbund, föreningar och myndigheter vars arbete och forskning relaterar till Stockholms lokalhistoria. Det breda spektrum av deltagare i projektet ska säkerhetsställa att projektet genomsyras av engagemang, intresse och objektivitet – det vill säga fritt från politiska och ideologiska inslag.

    Projektet ska genomföras med hjälp av installationer som anknyter till relevant lokalhistoriskt inslag eller förlopp som anknyter till sin geografiska placering. Stockholms läns landsting förfogar över ett betydande antal konstutställningar, även dessa bör tas i betänkandet och i de fall det är lämpligt att ersätta dessa med installationer av lokalhistoriskt inslag.

    Presentationslösningar kan vara av varierande art där text kombineras med eventuellt bildmaterial eller att använda dagens IT-lösningar. Presentationerna ska framställas på svenska och engelska för att även vara tillgänglig för de turister som besöker Stockholm och för de som vistats tillfälligt i Stockholm. I sin utredning av lämpliga ytor bör förvaltningen även ta i beaktande reklamytorna i kollektivtrafiken som kan bli en del av projektet.

    Placeringen av kampanjmaterialet bör ske i de offentliga miljöerna och ytorna som Stockholms läns landsting förfogar över, huvudsakligen sjukhus och kollektivtrafik. Placeringen ska även ta hänsyn till antalet visningar och på så sätt säkra kampanjens höga exponering.

    Med hänvisning till ovanstående föreslår jag därför:

    att kulturnämnden ges i uppdrag att sammanställa en kostnadsram för genomförandet av projektet

    att kulturnämnden ges i uppdrag sammanställa vilka ytor som kan användas för exponering av lokalhistorisk art

    att kulturnämnden ges i uppdrag att organisera och framställa presentationslösningar utifrån de i motionen nämnda premisserna

    att kulturnämnden ges i uppdrag att inventera intresse samt initiera samarbete med utomstående parter.

     

    Per Carlberg

    Sverigedemokraterna

  • Motion om upplösning av Mälardalsrådet

    Av leonidyurkovskiy den 6 mars 2018
    0

    Till Mälardalsrådets rådsmöte den 18 maj 2018.

    Mälardalsrådet bildades 1992, då politiker från olika delar av Stockholm-Mälarregionen såg ett behov av större samverkan för att möta den tilltagande urbaniseringen och befolkningstillväxten i regionen. Mälardalsrådet ursprungliga roll var då att vara en storregional aktör för frågor inom regional utveckling och mötesplatsen för politik, akademi och näringsliv.

    Sen bildandet har ett flertal kommuner lämnat Mälardalsrådet främst på grund av att Mälardalsrådets roll har urvattnats och fokusområdena har inte legat i medlemskommunernas intressen.

    Sverigedemokraterna har i ett flertal kommuner motionerat om ett utträde från Mälardalsrådet. Vi anser att Mälardalsrådet saknar idag relevans, legitimitet och att Mälardalsrådet har ett begränsat verksamhetsområde i jämförelse med andra alternativ så som RUFS – Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen.

    Medlemskapet innebär även en kostnad som varje enskild medlemskommun får årligen erlägga till Mälardalsrådet. Det ekonomiska stödet används främst av Mälardalsrådet för sociala sammankomster mellan inbjudna rådsmedlemmar, politiska representanter, statstjänstemän och inbjudna ickestatliga intresseorganisationer. Sverigedemokraterna anser att kommunala skattemedel ska användas i bättre syfte än det görs i Mälardalsrådets regi.

    RUFS – Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen som alternativ till Mälardalsrådet har en lagstadgad förankring. RUFS är en del av regionplanering som bedrivs enligt plan- och bygglagen (PBL), kap 7 (2010:900). Den regionala utvecklingsplanen ligger till grund för bland annat kommunernas strategiska planering, regionala strukturfondsprogram och infrastrukturplaner.

    RUFS formella status som regionplan innebär att den är vägledande för efterföljande kommunal fysisk planering i länet. Den regionala utvecklingsplanen ligger också till grund för det regionala tillväxtarbetet vilket innebär att den är ett viktigt strategiskt dokument för bland annat kommunernas och landstingets strategiska planering, regionala strukturfondsprogram och regionala infrastrukturplaner.

    RUFS har också det långsiktiga perspektivet och en helhetssyn över komplexa frågor som hållbarhet, befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling.

    Med anledning av ovanstående yrkar därför Sverigedemokraterna:
    att rådsmötet i enhetlighet med stöd i Mälardalsrådet stadgar § 31 omedelbart upplöser Mälardalsrådet.

     

    Sebastian Lindqvist – Sverigedemokraterna Botkyrka

    Magnus Dahlberg – Sverigedemokraterna Järfälla

    Henrik Mellström – Sverigedemokraterna Tyresö

    Msciwoj Swigon – Sverigedemokraterna Solna

    Rune Öhlund – Sverigedemokraterna Sigtuna

    Peter Wihlner – Sverigedemokraterna Österåker

    Fredrik Lindahl – Sverigedemokraterna Vallentuna

     

  • Nyhetsbrev från Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting – Februari 2018

    Av leonidyurkovskiy den 19 februari 2018
    0
     

     

    Bästa/bäste medlem, nedan följer lite nyheter från Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting. Vi skickar ut detta nyhetsbrev efter varje landstingsfullmäktigesammanträde med avsikt att ge insyn i det arbete som vi bedriver. Kontakta gärna oss om ni har några funderingar.
    Vi önskar er en trevlig läsning och en trevlig helg.


    Landstingsfullmäktige 2018-02-13

    Årets första landstingsfullmäktige avslutades tidigare än vanligt men den tunga frågan om försäljning av gamla karolinska behandlades under sammanträdet. Utöver det har Sverigedemokraterna deltagit på två invigningar, Moderaternas Irene Svenonius hamnat i blåsväder och väktare i tunnelbanan börjat bära videokameror med ljudinspelning.

    Frågan om att sälja det gamla Karolinska sjukhuset återremitteras. 

    Landstingsfullmäktige beslutade att skjuta upp försäljningen av gamla Karolinska. Detta var sammanträdets kanske viktigaste punkt och att samtliga oppositionspartier var för en återremiss var känt sedan tidigare. För att undvika ett nederlag i en eventuell omröstning anslöt sig även Alliansen till kravet på återremiss i ärendet.

    Sverigedemokraterna anser att man måste beakta de brister som idag finns i nya Karolinska innan man tar beslut om att sälja det gamla Karolinska. Verkligheten visar idag på en mycket sämre situation med nya Karolinska än när man först planerade försäljningen av det gamla. Vi vet till exempel att administrativa ytor och omklädningsrum i stor utsträckning saknas, att kringverksamheten och personalen saknar utrymmen. Då det nya Karolinska sjukhuset ligger i anslutning till det gamla, blir det gamla ett utmärkt komplement till det nya.

    Utöver de logistiska problemen ökar även personalbristen. Om all verksamhet ska flyttas till nya Karolinska med alla dess brister finns risken att ännu fler söker sig till en annan arbetsgivare och då kommer landstinget få en situation som vi inte är redo att hantera. Den här frågan handlar i slutändan om människor i behov av vård, med hänsyn till det och med hänsyn till personalen anser vi att man inte ska sälja gamla Karolinska i detta skede.

    Irene Svenonius misstänkta jävsituation

    Den kontroversiella projektet Nya Karolinska Solna (NKS) har fått ännu en dimension. Utöver projektets stora kostnader och att det har tagit längre tid att slutföra än planerat, har det nu kommit till kännedom att upphandlingschefen på NKS är gift med Moderaternas finanslandstingsråd Irene Svenonius, som även har varit emot en extern granskning av konslut- och fakturahanteringen på Karolinska. Irene Svenonius blir således misstänkt för släktskapsjäv och backar nu från beslutet om granskningen av NKS efter att uppgifterna om hennes potentiella jävsituation har kommit fram. På ett extrainsatt landstingsstyrelsesammanträde beslutade samtliga partier om att tillsätta en extern utredning om NKS.

    Sverigedemokraterna räddar den speciella stressmottagningen.

    Landets enda stressmottagning för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som drabbas av utmattningssyndrom blir nu kvar efter att Sverigedemokraterna satte press på Alliansen. Med Sverigedemokraterna, den övriga oppositionen och över 2000 underskrifter blev pressen för stor för Liberalernas sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink som konstaterade ”Vi har tagit till oss av kritiken och den oro som planerna på en stängning skapade”.

    Vi anser att om man på allvar inser hur viktig personalens välmående är för en fungerande vård, inser man också vikten av att bevara stressmottagningen på Erstakliniken.

    Tryck här för att läsa mer

    SD deltog på invigningen av nya närakuten på Danderyds sjukhus samt Akademiskt specialistcentrum i anknytning till nya Karolinska
    Danderyd har nu fått länets sjunde närakut som öppnade den 1 februari. Närakuten fungerar som en mindre akutmottagning med röntgen, laboratorium och ambulansintag. Den ligger intill sjukhusets akutmottagning och beräknas på sikt kunna ta hand om 30 000 patienter per år. Sverigedemokraterna närvarade under invigningen där man istället för att klippa bandet valde att knyta ihop det.

     

    Veckan efter invigdes Akademiskt specialistcentrum som centraliserar specialistsjukvård genom att kombinera Centrum för diabetes, Centrum för neurologi och Centrum för reumatologi. Ett stort fokus ligger på grupper med stora och komplexa vårdbehov. Det kan till exempel vara patienter med samtidig kroppslig och psykisk ohälsa, äldre med olika typer av sjukdomar och unga som behöver extra stöd vid övergången från barnhälsovård till vård för vuxna. Även vid denna ceremoni valde man att symboliskt knyta banden.

    Väktare i tunnelbanan kommer kameraövervaka
    Nu har SL implementerat kroppsburna övervakningskameror på 40 ordningsvakter som verkar i tunnelbanan. Till skillnad från kamerorna som sitter på bussar och tåg tar den kroppsburna kameran även upp ljud i sin omgivning. Materialet som spelas in är krypterat och kan inte spelas upp av den som bär kameran, inte heller av tredje part vid eventuell händelse av tillgrepp eller om kameran tappas bort. Kostnaden för kamerorna är cirka 800 000 kronor.

    Den ökade upplevda otryggheten är ett enormt problem som Sverigedemokraterna har påpekat under årtionden. Det återstår att se om denna åtgärd kommer att ge någon effekt.

    Sverigedemokraternas prioriteringar för sjukvården- svar till tidningen Sjukhusläkaren.

    Tidningen Sjukhusläkaren kontaktade Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting för att höra våra ställningstaganden i sjukvårdsfrågor som berör vårt landsting. Sverigedemokraternas gruppledare Dan Kareliusson svarade på frågorna som följer.

    Vilken/vilka anser du är de viktigaste sjukvårdsfrågorna avseende ditt landsting under nästa mandatperiod?

    Det är en självklarhet att personalfrågor är avgörande för landstingets verksamhet. Utan personal ingen vård. Problem med nedstängda vårdplatser beskrivs som något ofrånkomligt, något man arbetar för att lösa men inte vet hur. Så har det rullat på år efter år och där det ännu inte skett någon förändring. Vill man komma till rätta med att personal inom vården söker sig från landstingen måste man ställa sig frågan varför?

    Vilken/vilka insatser/åtgärder/beslut på riksnivå skulle underlätta ert arbete i landstinget?

    Beror det på att landstingets politiker och byråkrater inte förmår att omstrukturera verksamheten och möta nutid? Man är inte lyhörd för personalens behov av en arbetsmiljö som är givande och inte tärande. Tyvärr är det så att politiska beslut över personalens huvuden många gånger ger en arbetsbeskrivning som inte är förankrad i verkligheten.

    Vilken/vilka insatser/åtgärder/beslut på riksnivå skulle försvåra ert arbete i landstinget?

    Primärvården – första linjens vårdmottagning har en ytterst viktig funktion i att rätt omhänderta och vid bedömning slussa vårdbehövande vidare till rätt mottagning. Allt för att inte patienten ska fastna i en vårdcirkulation. Om patienten inte bedöms rätt i tidigt stadium medför det personligt lidande men även ökade vårdkostnader i det att sjukdomstillståndet kan förvärras och då förorsaka komplikationer som kan komma att kräva ytterligare vård. Primärvården måste effektiviseras och vara mer tillgänglig för medborgarna.

    Stora delar av sjukvården tampas med allt färre vårdplatser, sjukare inneliggande patienter och tyngre vård. Detta skapar etisk stress för vårdpersonalen, vilket bland annat syns genom ökade sjukskrivningar. Hur tänker ni vända den nedåtgående spiralen?

    När politiken för många år sedan i ett skarpt tänk kom fram till att man inte behövde undersköterskor i någon större omfattning och absolut inga sjukvårdsbiträden eller egna lokalvårdare, lade man grunden till nuvarande problem där nästan allt skulle skötas av sjuksköterskor. Dessutom ökade man byråkratin för både sköterskor och läkare. Professionen trängdes tillbaka och byråkratin flyttades fram. Politiken och byråkratin har sedan dess sett sig som bäst vetande i frågan om hur vården som andra utför ska skötas. Hög personalomsättning är både dyrbar och ger ineffektiv vård. Dessa sammantagna faktorer har skapat det systemfel som vi kan se idag och som vi måste komma till rätta med.

    LOV, Lagen om valfrihet kom till för att ge medborgarna möjlighet till fritt val av vårdgivare. Den skulle också ge förutsättning för konkurrens mellan vårdgivarna vilket i sin tur skulle gynna medborgarna, bästa vårdgivare blir kvar. Riktigt så blev det inte av olika skäl, men ändå en fördel för medborgarna. Lagen bör kanske ändras så att landstingen kan begränsa etablering när bedömning görs att vårdbehov är uppfyllt på viss plats.

    Det är viktigt att landstingen utifrån sina förutsättningar får verka självständigt gentemot riksdagen. En mer övergripande styrning från riksdagen kan ha en negativ inverkan. De olika landstingen/regionerna har inte samma förutsättningar och behöver därför lösa sin verksamhet efter egna behov och möjligheter.

     

     

    På Facebooksidan för Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting får du snabbt information som är relevant till Sverigedemokraternas verksamhet i SLL. Nyheter, motioner, interpellationer och mer.

    Håll dig uppdaterad och gilla sidan på www.facebook.com/SDSLL 

     

    Gilla oss på Facebook
    Besök vår hemsida
    E-post
    2018 Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting
    Text/Layout: Leonid Yurkovskiy

    Box 22550, 104 22 Stockholm
    Hantverkargatan 45
    08 – 737 51 11

     

  • Interpellation om tryggheten i kollektivtrafiken

    Av leonidyurkovskiy den 13 februari 2018
    0

    Trafikförvaltningens statistik om upplevd kvalitet av kollektivtrafiken för hösten 2017 visar att 45-52 % av alla kvinnor som reser ensamma med pendeltåg och tunnelbana kvälls- och nattetid känner sig otrygga. Denna uppenbara och ytterst allvarliga brist i kollektivtrafikens miljö är fullständigt oacceptabel. Sverigedemokraterna anser att det är tid att officiellt lyfta frågan i landstingsfullmäktige för att finna kraftfulla åtgärder så snart som möjligt.

    Att verka för att kollektivtrafiken ska bli ett mer attraktivt resealternativ samtidigt som dess mest betydande konsumentgrupp i så stor utsträckning upplever otrygghet är en paradoxal situation att förhålla sig till. Frågan om trygghet för kollektivtrafikens resenärer är grundläggande för att uppnå alla andra mål som involverar ett ökat kollektivt resande bland länets invånare.

    Vi är medvetna om att det i dagsläget pågår ett kontinuerligt arbete för att öka tryggheten med exempelvis ungdomsvärdar och nattvandring men utvecklingen går tyvärr inte i rätt riktning, vilket trafikförvaltningens statistik visar. De åtgärder som implementeras idag är inte alltid adekvata och ett exempel på bristfälliga åtgärder som kan nämnas är samarbetet med Lugna gatan, som vid flera tillfällen har visat på vag vetskap om sina egna värdars förflutna och nutida kriminella engagemang. Detta har uppmärksammats i bland annat i SvT:s Uppdrag granskning.

    Sverigedemokraterna anser att statistiken visar på en otillräcklig politisk vilja och att detta problem ska ha högsta prioritering. Vi anser att trygghetsfrågan är en så pass grundläggande del av all politik i stort, kollektivtrafikspolitiken i synnerhet, att den måste bli måste bli betydligt mer aktiv än en bakgrundsprocess i politiska beslut.

    Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till berört landstingsråd:

    • Vad är orsaken till otryggheten inom kollektivtrafiken hos Stockholms kvinnor?
    • Vilka åtgärder avser Stockholms läns landsting att vidta för att minska otryggheten inom Stockholms kollektivtrafik?
    • Vilka ekonomiska och personella resurser är Stockholms läns landsting villigt att avsätta för att skyndsamt öka tryggheten i Stockholms kollektivtrafik?

     

    Mats Arkhem

    Sverigedemokraterna

  • Interpellation angående patientsäkerhet i samband med s.k. reservnummer

    Av leonidyurkovskiy den 13 februari 2018
    0

    Ett okänt antal människor uppehåller sig illegalt i Sverige efter avslutad asylprocess med avslag på ansökan och gruppen brukar av vissa benämnas papperslösa eller gömda. I gruppen ingår också personer som vistas i landet utan vare sig genomgången asylprocess eller annan form av uppehållstillstånd. Då vistelsen under dessa omständigheter dessvärre kan bli relativt långvarig uppstår olika former av behov av hälso- och sjukvård och hur denna vård ska ges kan ofta tyckas oklart.

    Det förekommer regelbundet att personer som vistas illegalt i Sverige och som tas emot inom den offentliga sjukvården inte vill uppge sin identitet. I brist på tillgång till personnummer eller annan personidentifikation får journaler i dessa fall föras med hjälp av s.k. reservnummer. Socialstyrelsen påpekar dock i sin rapport Vård för papperslösa – vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd från 2014 att: ”En säkrare identifiering av patienter i vården är en nödvändig förutsättning för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Idag finns ingen heltäckande lösning på behovet att kunna identifiera patienter i den aktuella målgruppen. En systematisk användning av samordningsnummer för samtliga asylsökande kan vara en framkomlig väg för gruppen asylsökande och för dem som i framtiden väljer att gömma sig.”

    Idag används reservnummer för samtliga patienter för vilka identiteten inte direkt kan fastställas och som saknar identitetshandlingar vid ankomsten till en vårdinrättning. Ett problem är att många i målgruppen har flera reservnummer

    Det är svårt att åstadkomma en ändamålsenlig dokumentation och möjligheten att följa upp vårdinstanser och annan vårdhistorik är i det närmaste obefintlig. Det visar sig att inget befintligt system är användbart nationellt för vårdens behov av identifiering av patienter utan personnummer.

    Sjukvårdshuvudmannen har ett ansvar att se till att det finns rutiner som säkrar att en patientjournal innehåller uppgifter om en och samma patient, även vid de tillfällen när patienten inte säkert kan identifieras. Till Patientnämnden har det inkommit ett antal anmälningar då ”fel” patient har behandlats på grund av flera reservnummer.

    Med anledningen av ovanstående vill jag fråga berört landstingsråd:

    Hur många patienter per år berörs av detta i Stockholms läns landsting?

    Hur säkerställer man att patientsäkerheten upprätthålls för patienter utan personnummer inom Stockholms läns landsting?

     

    Lotta Nordfeldt

    Sverigedemokraterna