Sverigedemokraterna Region Stockholm | Sida 15

Sverigedemokraterna

Gabriel Kroon
Gruppledare Stockholms läns landsting

gabriel.kroon@sll.se
072 538 95 20

 

 

 

  • Motion av Ulf Landström m.fl. (SD) om att underlätta personalrekryteringen.

    Av fredrik.lindahl den 27 oktober 2015
    0

    Motion av Ulf Landström m.fl. (SD) om att underlätta personalrekryteringen.

    Sjukvården i dag befinner sig i kris. En orsak är att det är svårt att rekrytera personal. Personer som är intresserade av att flytta till Stockholm för ett arbete inom sjukvården har mycket svårt att hitta en lägenhet.

    Bostadsmarknaden karaktäriseras av en stor brist och mycket höga priser på hus och lägenheter. Bostadskön är rekordlång. Bostadsregleringen gör att svarthandeln med hyresrätter blomstrar. Priserna på svarta lägenheter är också mycket dyra och marknaden styrs av yrkeskriminella. Rättsväsendet klarar inte av att förhindra svarthandeln.

    Inget tyder på att bostadsmarknaden i närtid kommer att förändras till det bättre. Tvärtom kan den stora inflyttningen till regionen göra att situationen förvärras. I dagsläget är bostadsproduktionen inte så hög att den parerar inflyttningen.

    Landstinget och kommunerna har ambitiösa planer för utbyggnad av trafik och bostäder. Dessa kan – åtminstone teoretiskt – på sikt hantera balansen mellan bostäder och inflyttning. Tillgången på pengar och byggarbetskraft kan dock göra att det tar lång tid att förverkliga planerna.

    Sjukvårdens kris är uppenbar redan nu. Mer än 300 vårdplatser kan inte användas till följd av personalbrist, stabslägen förekommer för ofta, personalen sliter och kan inte ta semester på samma sätt som andra grupper i samhället och kostnaderna för inhyrd dyr personal är höga och ger effektförluster.

    NKS väntas också medföra behov av ytterligare personal och andra personalgrupper. Det kan exempelvis röra sig om forskare och läkare som behöver rekryteras från andra länder.

    Sverigedemokraterna föreslår att man överväger att bygga personalbostäder för att lättare kunna rekrytera personal. När situationen på bostadsmarknaden har normaliseras om uppskattningsvis 15 – 20 år kan man sälja bostäderna.

    Vi föreslår att man börjar blygsamt med cirka 1000 lägenheter. Får man goda erfarenheter av verksamheten kan en utvidgning övervägas.

    I första hand bör befintlig landstingsägd mark användas, t ex stora sjukhustomter, mark som frigörs när SL-depåer flyttar mm. Ett samarbete med kommunerna bör också eftersträvas.

    Mot personalbostäder kan ideologiska skäl anföras men vi vill hävda att i en krissituation bör man överväga kraftfulla och målinriktade lösningar vilka man sedan kan avveckla i ett normalläge.

     

    I anledning av vad ovan anförts föreslår vi därför

    att landstinget utreder frågan om behovet av personalbostäder med inriktningen att bygga 1000 bostäder som försöksverksamhet.

    Stockholm den 20 oktober 2015

     

    Ulf Landström                                           Dan Kareliusson

  • Fråga av Rickard Wall (SD) till Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M)

    Av fredrik.lindahl den 27 oktober 2015
    0

    Fråga 2015-10-20

    Fråga av Rickard Wall (SD) till Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M):

    Anser Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons att den planerade Gula linjen även efter att man nu lutar åt att förlänga den Blå linjen från Fridhemsplan med en gren söderut under Mälaren fortfarande är ett aktuellt tunnelbaneprojekt?

    Bakgrund:

    Sedan ett antal år tillbaka har man stött och blött frågan om hur de framväxande Haga- och Arenastäderna ska kollektivtrafikförsörjas. Så småningom beslöts man sig för tunnelbana – en linje som kom betecknas gul. Därefter kom frågan om hur Gula linjens station vid Odenplan skulle anläggas – eller närmare bestämt på vilket djup den skulle ligga. En Gul linje som ansluter till befintlig T-banestation är betydligt mindre kostnadskrävande jämfört med en som går djupare. En djupare station möjliggör en ev framtida fortsättning av linjen söderut vilket inte en grundare gör. För en tid sedan presenterade Jons Eliasson vid CTS på KTH ett förslag om att låta tunnelbanesträckningen söderut under Mälaren gå som en gren ut från Blå linje vid Fridhemsplan:

    http://www.svd.se/forslag-ny-t-banelinje-till-alvsjo

    Detta förslag fick enligt massmedia ett övervägande positivt mottagande från ledande politiker i Stockholm – däribland Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons. Eliassons studie och beräkningar är emellertid är en partiell analys som inte tar hänsyn till effekterna för Gula linjen av att bygga ut Blå linje på föreslaget sätt – en form av suboptimering således. Vid en generell analys hamnar snart frågan på bordet: ”Är Gul linje överhuvudtaget motiverad under de nya förutsättningarna?”.

  • SD: Antalet fall av TBC har ökat

    Av fredrik.lindahl den 17 september 2015
    0

    SLUTREPLIK | NYANLÄNDA

    Göran Günther och Heidi Stensmyren skriver i en replik på vår debattartikel om obligatoriska hälsokontroller för invandrare att det är grundlöst och oansvarigt att insinuera att flyktingar orsakar smittspridning. Vi insinuerar inte detta – vår artikel och våra förslag om hälsoundersökningar grundas i en vilja att bemöta det folkhälsoproblem som det ökande antalet fall av TBC innebär vilket Folkhälsoinstitutet visar på i sin rapport. Länk till denna rapport/källan: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/sjukdomsstatistik/tuberkulos/

    Att läkare avfärdar Folkhälsoinstitutets rapport om ökande antal fall av TBC är djupt beklagligt för att inte säga uppseendeväckande. Vi i SD hyser däremot stor respekt för att myndigheternas experter ger oss korrekta fakta.

    Det är positivt att Günther och Stensmyren lyfter fram att det finns en god organisation för hälsoundersökningar. Problemet kvarstår dock att det är alltför få, endast drygt 50 procent, som genomgår dessa hälsoundersökningar. Hur ska vi kunna hindra smitta och hjälpa människor som inte ens själva vet om att de är smittade?

    Det är just för att vi vill hjälpa dessa människor som vi vill införa obligatoriska hälsoundersökningar. En positiv bieffekt blir att vi också hindrar fortsatt spridning.

    Per Ramhorn (SD)

    riksdagsledamot och talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor

    Per Carlberg (SD)

    vice gruppledare, Stockholms läns landsting

    Lotta Nordfeldt (SD)

    ledamot, Stockholms läns landsting

  • Fråga av Per Carlberg (SD) till trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M):

    Av fredrik.lindahl den 17 september 2015
    0

    Fråga av Per Carlberg (SD) till trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M):

    Jag ställer en enkel fråga angående SLs agerande i samband med den så kallade tiggerikampanjen på Östermalmstorgs T-banestation till trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons.

    En kampanj från Sverigedemokraterna Stockholms stad var godkänd av SL eftersom inget brottsligt eller lagvidrigt fanns i kampanjen. SL valde trots det att i förtid avsluta kampanjen. Detta efter att aggressiva och störande element vandaliserat och satt skräck i en hel stadsdel.

    Sverigedemokrater reagerar kraftigt på den ursprungliga motiveringen om varför den togs ner. SL menade att de som vandaliserar och förstör kan göra sig illa. Vi har sedan sett en reviderad förklaring till den förtida nerplockningen av reklamen.

    Med anledning av ovanstående frågar jag Kristoffer Tamsons:

    är det så att SL fortsättningsvis kommer värna ligister genom att inte godkänna, alternativt ta bort, reklam där uppenbar risk finns för våldsverkare och vandaler att skada sig och därigenom vika sig för hot?

    Stockholm 10 september 2015

    Per Carlberg

  • Fråga från Rickard Wall (SD) om Värtabanan.

    Av fredrik.lindahl den 17 september 2015
    0

    Fråga från Rickard Wall (SD) om Värtabanan.

    Bakgrund:

    Landstinget har på ett tidigt stadium funderat och planerat för kollektivtrafikförsörjningen av de framväxande områdena i den nordöstra delen av Stockholms innerstad, och då framför allt för Hagastaden, Albano-området och Norra Djurgårdsstaden. En gång i tiden lär man ha haft tankar på att låta spårvagnen gå i en båge genom/norr om Gasklocksområdet för att sedan fortsätta västerut. Aktuellt idag är låta buss (tex en förlängning av linje 201) trafikera sträckan från Ropsten och vidare västerut. Gemensamt för dessa trafikeringsuppslag är att de löper något sånär parallellt med den existerande Värtabanan – som för närvarande endast trafikeras med ett dussintal godståg per dygn.

    Trafikverket – och dessförinnan Banverket – har sedan ett antal år tillbaka i tiden varit öppen för persontrafik på Värtabanan. Dock krävs att den idag huvudsakligen enspåriga järnvägen byggs ut till en tvåspårig. Hittills har emellertid ingen kommersiell aktör varit intresserad av att starta upp trafik på Värtanbanan – sannolikt skulle en sådan inte vara företagsekonomiskt bärkraftig. För Landstinget som har ett kollektivförsörjningsansvar är utgångsläget ett annat.

    I ett liggande förslag till detaljplan för Hagastaden tänker man sig ge Värtabanan utrymme för endast ett spår ut på stambanan. Två spår kräver att en yttre vägg på ett P-hus flyttas några meter norrut. Här är det alltså ont om tid innan fönstret för eventuell framtida persontrafik på Värtabanan stängs. Vad gäller markexploatering och liknande utmed järnvägens sträckning i övrigt tycks tidsramarna för planeringen inte vara snävare än för andra jämförbara projekt.

    I sitt Tjänsteutlåtande av den 13 aug 2015 (TN 2015 2015-0627) skriver Trafikförvaltningen om ovan-stående problemställning bla: ”Trafikförvaltningen bedömer det ändå som intressant att bevaka möjligheten att i framtiden trafikera Värtabanan med persontrafik”.

    Fråga till Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons:

    Avser Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons att med anledning av Trafikförvaltningens försiktigt positiva svar nyligen på en Skrivelse från Sverigedemokraterna till Trafiknämnden i frågan ta några initiativ för att bevara de fysiska möjligheterna för att driva persontrafik på Värtanbanan i framtiden?