Sverigedemokraterna Region Stockholm | Sida 15

Sverigedemokraterna

Gabriel Kroon
Gruppledare Region Stockholm

gabriel.kroon@sll.se

 

 

 

  • Interpellation angående dieselförbud och elbussar

    Av leonidyurkovskiy den 24 februari 2017
    0

    Interpellation av Ulf Landström (SD) till miljö-, skärgårds- och regionplanelandstingsrådet Gustav Hemming (C) om hur kommer RUFS att behandla dieselförbud och elbussar?

     

    Miljömålsberedningen – med representation från alla partier för ovanlighetens skull – kom i våras överens om att Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta år 2030. Med hänsyn till kravet är detta en mycket kort tid kvar. Eftersom vårt landsting är en viktig aktör i sammanhanget är det viktigt att få en uppfattning om var vi står. Eftersom Sverigedemokraterna inte är representerade i regionplanenämnden tar vi upp frågan här.

     

    Utsläppsfrågorna har bäring mot miljöfrågor men också mot hälsovården eftersom miljöfarliga utsläpp påverkar människor och framför allt då barn.

    Regionplanen har en planeringshorisont långt bort medan tekniska genombrott kan komma snabbt och påverka utvecklingen på ett oförutsägbart sätt. Denna motsägelse måste trots svårigheten hanteras. Vi lever i en tid när tekniska genombrott redovisas mycket ofta.

     

    Under senare år har dieselfordon diskuterats flitigt och insikten att de medför miljöproblem har blivit spridd. Även om dieslarna är effektiva medför de miljöproblem som är kostsamma och tekniskt svåra att hantera. Därom vittnar bland annat den så kallade W-skandalen där man genom manipulation av tester fiktivt löste miljöproblem.

     

    I USA har man redan nu strängare avgaskrav än i Sverige. En siffra som ofta nämns är sex gånger strängare. Därför tvingades Volkswagen köpa tillbaka ett antal manipulerade bilar medan man i Sverige slapp skadestånd och återköp på grund av de lägre kraven när det gäller kväveoxid.

     

    Under 2016 fattade några storstäder förbud för dieslar. Detta medför små problem när det gäller mindre bilar. De kan lätt ersättas med t ex elbilar. När det gäller tunga fordon är det svårare. Det anses omöjligt att ha enbart batteridrivna långtradare som lastar exempelvis 40 ton. En lösning kan vara att ha elledningar vissa sträckor t ex i uppförsbackar för laddning och drift.

     

    Den tyska fordonstillverkaren Scania har bedrivet ett omfattande forskningsarbete när det gäller tunga fordon såsom lastbilar och bussar. De förefaller ha tekniska ellösningar för dessa grupper. En två kilometer lång elväg har anlagts nära Gävle på vilken tester bedrivs med landstinget som en av huvudintressenterna.

     

    Enligt uppgift har Scania satsat 20 miljarder på att ta fram en ny generation dieslar och en del bedömare anser att dieslarna inte kan utvecklas så mycket mer.

     

    Ett problem i sammanhanget är infrastrukturen i form av elledningar eller motsvarande lösningar för induktans eller ”ledningar” i vägen. En tänkbar lösning är att staten tar ansvaret och bygger elledningar i storstäder och motorvägar för eldrift. Detta ligger dock långt fram i tiden och regeringen förefaller upptagen med andra viktiga frågor såsom försvaret. En tänkbar möjlighet är att landstinget tar någon form av initiativ eller planerar för en fossilfri framtid.

    I vanlig ordning ligger Los Angeles långt framme. De har antagit hårda bestämmelser och börjat projektera en elväg till downtown. Denna kommer sannolikt att kombineras med krav på hybridteknik för att få köra i centrum.

     

    Stockholm hade trådbussar mellan 1941 och 1964. Det har också funnits trådlastbilar för mjöltransporter. Mjölkcentralen hade batteridrivna lastbilar t o m 1950-talet. Dessa lösningar fungerade men i tider utan miljötänk uppfattades de som omoderna.

     

    En tänkbar lösning om man snabbt vill fasa ut dieslarna är att stora städer och landstinget satsar på infrastrukturen. Detta skulle ju i så fall kunna innebära elbussar inom stora områden och man skulle kunna fasa ut den dyra 1800-talstekniken med spårvagnar när det gäller nya satsningar.

     

    Givetvis kan man tänka sig andra lösningar i stället för eldrift, exempelvis vätgas men där har man så vitt jag vet inte samma erfarenheter i dag. Ett alternativ med rysk gas förefaller heller inte sannolikt i dag.

     

    En annorlunda lösning i stället för spårvagnar och tunnelbana är Skytrain som inte finns i Sverige idag men som finns i storstäder som Bangkok samt i USA. För att spara mark och skapa trafikseparering borde också detta övervägas i RUFS.

     

    En rimlig teori är att man i framtiden satsar på eldrift för personbilar, elvägar och hybriddrift för lastbilar och bussar och tillsvidare sparar dieseln för arbetsmaskiner som skogsmaskiner och grävskopor.

     

    Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga Gustav Hemming följande:

     

    1. Kommer RUFS att beakta konsekvenserna av att stora städer kan förbjuda dieslar av miljöskäl liksom att staten med en miljövänlig regering i framtiden kan tänkas övergå till samma krav som i USA?
    2. Kommer RUFS att analysera behovet av en elinfrastruktur för tunga fordon?
    3. Anser du att landstinget ska bejaka utvecklingen mot eldrivna bussar i stället för dyra spårvagnar?
    4. Anser du att det går att mäta och förklara miljövinster som görs genom dieselförbud i hälsotermer eller på annat sätt?
    5. Hur bedömer du möjligheten att en kommun inom landstinget kommer att besluta om dieselförbud inom den närmaste tioårsperioden?
    6. Är du beredd att försöka inspirera staten att satsa på infrastruktur för elbussar i t ex sverigeförhandlingarna?

     

    Stockholm 9 februari 2017

     

     Ulf Landström

  • Motion om att satsa mer av kulturen på sjukvårdens patienter

    Av leonidyurkovskiy den 14 december 2016
    0

    Motion av Ulf Landström (SD) och Lotta Nordfeldt (SD) om att satsa mer av kulturen på sjukvårdens patienter.

    Sjukvården i dag befinner sig i kris. Ett av många problem är att personalen har svårt att hinna med patienterna och den mänskliga kontakten. För att göra patientupplevelsen mer positiv vill vi satsa på mer kultur i vården.

    Landstingen satsar årligen stora summor på kultur oftast utan att fundera speciellt mycket över hur den kommer invånarna till del. Snarast handlar det om att fördela pengarna ”rättvist” mellan komiker, orkestrar, diktare etc. Politiska intressen har också ett inflytande

    Vi har övervägt hur landstingen skulle kunna få ut mer av kultursatsningarna genom att använda dem till sjukhusens patienter i större utsträckning. Bakgrunden är att av den totala kulturbudgeten på 460 miljoner kr är endast 14,2 miljoner kronor avsatta för kultur i vården. Detta motsvarar endast 3%.

    Alla patienter behöver uppmuntras och piggas upp i olika situationer. Vi vill dock hålla fram några grupper som ligger oss extra varmt om hjärtat.

    Det är väl känt sedan länge, att barn på sjukhus kan tillfriskna snabbare om de kan göras mer positiva och levnadsglada. Socialstyrelsen tog redan på 70-talet fram rapporter om detta. Det finns t ex barn som genomgår omfattande operationer och cytostatikabehandlingar som är mycket svåra att uthärda. Låt oss ta cancer, trafikskador och gomspaltoperationer som exempel.

    Sjuka barn bortom all räddning och deras föräldrar är en annan grupp som verkligen behöver positiva upplevelser under barnets sista tid i livet.

    Även om vårdtiderna numera är relativt korta finns det trots allt patienter med sjukdomar, som kräver långa sjukhusvistelser. Exempel på detta är patienter på psykiatriska kliniker och trafikskadade samt geriatrisk vård. Dessa patientgrupper skulle också säkert uppskatta kultursatsningar. Ytterligare en patientgrupp som kan inräknas i denna grupp är patienter med kroniska sjukdomar som kräver sjukhusvård.

    Vuxna människor i livets slutskede behöver som vi ser det mer kultur än friska människor men har svårt att komma åt den om de är för sjuka för att gå på teater, konserter etc.

    Vi har motiverat varför vi anser att kultursatsningarna bör styras över mot sjuka människor och vilka effekter detta skulle kunna ge. Det förtjänar att påpekas, att vi vill göra en omfördelning inom ramen för befintliga resurser men använda pengarna på ett effektivare och mänskligare sätt.

    Vi anser att det i dag ges orimligt lite resurser för kultur till de sjuka i vårt landsting. Varje vårdenhet kan göra upp till åtta subventionerade beställningar per år. Det är orimligt lite kultur till de sjuka i jämförelse med hur mycket kulturbidrag som ges till friska kulturutövare. Som ett exempel kan nämnas att hela 11 miljoner satsas till endast en blåsorkester.

    Vi vill skapa en situation som gör alla till vinnare. Kulturarbetarna kan försörja sig och patienterna får ta del av kulturen.

     

    Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att:

    att

    Stockholms läns landsting utreder i vilken omfattning vi kan styra kultursatsningarna i större utsträckning mot våra allra sjukaste patienter

     

    Stockholm den 13 december 2016

    Ulf Landström                                                                     Lotta Nordfeldt

  • Interpellation angående tuberkulos bland allmänhet och vårdpersonal

    Av leonidyurkovskiy den 14 december 2016
    0

    Interpellation av Per Carlberg (SD) till hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) angående spridning av tuberkulos bland allmänhet och vårdpersonal.

    Sedan 2003 har antalet fall av tuberkulos (TB) enligt Folkhälsomyndigheten mer än fördubblats i Sverige. Aktiv tuberkulos är en mycket allvarlig sjukdom, som tidigare i Sverige varit så gott som utrotad och som vi därför slutade att vaccinera mot 1975.

    Ökningen av TB det senaste decenniet beror enligt Folkhälsomyndigheten nästan enbart på ökad invandring från länder där sjukdomen fortfarande är vanlig. Detta innebär att ansträngningarna att fånga upp dem som har sjukdomen självklart koncentreras till asylhälsovårdens hälsoundersökningar. Problemen är dock många: även om flertalet av de asylsökande som kommer till vårt län hälsoundersöks så kan alltså fall förbli oupptäckta bland dem som inte undersöks. Personer kan dessutom uppehålla sig i länet som kommer från andra delar av landet, där lägre andel av de asylsökande hälsoundersöks. Därtill kommer problemet med de personer som uppehåller sig här illegalt.

    I diskussionen kring ökningen av TB framhävs ofta den stora skillnaden mellan latent och aktiv TB. Latent TB smittar inte och är inte heller anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Dessvärre är det ett faktum att ca 10 % av de personer som har den latenta formen också någon gång senare i livet utvecklar den aktiva. Hälften av dessa får sjukdomen inom två år efter smitta. Risken att utveckla aktiv TB efter smitta är dessutom större hos små barn och tonåringar än hos vuxna. Sedan den smittade väl utvecklat den aktiva formen kan sjukdomen även spridas till andra personer. Det gäller också att kunna avgöra och fånga upp när latent TB övergått i aktiv TB.

    I folkhälsomyndighetens senaste rekommendationer föreslås nu vaccinering av barn i familjer som invandrat från länder med hög tuberkulosförekomst. Vad man mot bakgrund av dessa fakta frågar sig är dock i vad mån undersökningar/vaccinering är nödvändigt även av andra barn som kommit mycket i kontakt med till exempel asylsökande.

    Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga Anna Starbrink följande:
    Hur många personer, inklusive asylsökande personer, med konstaterad latent respektive aktiv TB är för närvarande bosatta i Stockholms Läns Landsting?

    Vad kommer du att göra för att försäkra att samtliga personer med aktiv TB också fångas upp av sjukvården?

    Hur agerar du för att försäkra att inte TB sprids ytterligare i vårt län?

    Hur agerar du för att skydda den personal inom sjukvården som är särskilt exponerad för personer som har eller kan ha aktiv TB?
    Stockholm 8 december 2016
    Per Carlberg

  • Fråga om säkerheten på de äldre tunnelbanevagnarna.

    Av leonidyurkovskiy den 14 december 2016
    0

    Fråga av Per Carlberg (SD) till trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) angående säkerheten ut på de äldre tunnelbanevagnarna.

    Den senaste tiden då jag åkt tunnelbana med de äldre tunnelbanevagnarna så har jag kunnat observera att dörrarna slagit igen direkt utan den fördröjning som bör vara. En säkerhetsaspekt avseende dörrarna, är som jag förstått det, att dessa nästan ska slå igen men lämna ett mellanrum för att sedan stängas helt. Det har tyvärr inte varit fallet då jag åkt med de äldre vagnarna på senare tid utan här går dörrarna igen som en tvärgående giljotin med gummi i ändarna.

    Med anledning av ovanstående frågar jag därför Kristoffer Tamsons:
    Anser trafiklandstingsrådet att säkerheten på de äldre tunnelbanevagnarna är tillfredställande vad gäller tunnelbanans dörrar?

     

    Stockholm 13 december 2016

    Per Carlberg

  • Nyhetsbrev – November 2016

    Av leonidyurkovskiy den 21 november 2016
    0

     



    Landstingsfullmäktige 2016-11-15

    Fullmäktigesammanträdet varade från 10:00 ända till 22:00, ändå hann mötet inte allt som fanns på agendan. Under denna tid hann sammanträdet dock behandla två enkla frågor och en motion från Sverigedemokraterna. Med vår vågmästarroll röstades även en socialdemokratisk motion igenom.

    Sverigedemokraternas motion om en förbättring av tolkverksamheten inom SLL
    Landstinget likt Sverige i stort har en stor tillströmning av människor som inte kan tala svenska och i många fall inte heller engelska. Detta utgör naturligtvis en belastning på sjukvården och situationen kräver ett ökat antal duktiga tolkar. För att förebygga bristen på tolkar krävs effektiviseringar främst för tolkservice inom sjukvården men även inom asylprövning och rättstolkning.

    Med detta behov av effektivisering vill Sverigedemokraterna att landstinget satsar på telefon och videotolkning. Vi har därför lämnat en motion om just detta. Fördelarna med en sådan satsning är bland annat följande:

    • Tolkarna kan jobba effektivare och slipper restider mellan olika uppdrag.
    • En tolk som arbetar via telefon eller video kan snabbt gripa in och inställda läkarbesök på grund av utebliven tolk minimeras.
    • Klienter som använder sig av mindre vanliga språk kan även få tolkservice över hela landet.
    • Tolkservicen blir mer tillgänglig under hela dygnet.

    Vårt förslag löd konkret: att telefon- och videotolkning ska vara förstahandsalternativet i Stockholms läns landstings verksamhet när tolk krävs.

    Detta är verkligen den sortens effektivisering som krävs för att vi ska kunna uppfylla detta ansvarsområde och se till att efterfrågan på tolkservice tillgodoses. Dessvärre röstades motionen inte igenom.

    Motionen lämnades in av Sverigedemokraternas Ulf Landström tillsammans med Per Carlberg, Lotta Nordfeldt och Monica Tedestam Berglöw.

    Stöd åt motion om att utreda kostnaden för slopad avgift för patienter som tvångsvårdas inom den psykiatriska vården
    Sverigedemokraterna använde sin vågmästarroll för att få igenom en socialdemokratisk motion om att utreda kostnaden för slopad avgift för patienter som tvångsvårdas inom den psykiatriska vården. Vi delar socialdemokraternas beskrivning i att avgifterna försvårar för redan utsatta personer. Det försvårar eftersom vårdtiderna kan bli mycket långa utan att patienten har något inflytande i saken, då kan även avgifterna bli mycket höga. Personer som då inte kan betala avgifterna hamnar lätt i skuld, vilket har visat sig indirekt försvåra patientens återhämtning. Denna skuldsättning som patienten i praktiken inte kan kontrollera försvårar utöver allt annat även möjligheten att få lägenhetskontrakt.

    Denna utredning anser vi vara ett steg i rätt riktning och det är glädjande att den med vårt stöd ska genomföras.

    Enkel fråga om obligatorisk fyrhjulsdrift på ambulanser
    Per Carlberg lämnade en enkel fråga till sjukvårdslandstingsråd Marie Ljungberg Schött (M) som lyder: ”Kommer Stockholms läns landsting i fortsatta upphandlingar av ambulans ställa krav på att fyrhjulsdrift ska vara obligatoriskt?

    I och med förra veckans snökaos i Stockholms län med allt vad det innebar för människor och trafik fick vi veta att räddningstjänsten inte kunde ta sig fram på Stockholms gator på grund av den bristfälliga snöröjningen.De flesta ambulanserna inom Stockholms läns landstings upptagningsområde är inte utrustade med fyrhjulsdrift, vilket man kan tycka är underligt då Stockholms län ligger högt uppe i Norden där snö och halka brukar vara ett vanligt förekommande inslag. Det kan även vara av vikt att ambulanserna kan ta sig fram ute i landsbygden på leriga och dåliga vägar utan att köra fast.

    Ett rimligt krav från landstinget i fortsatta upphandlingar bör vara att ambulanser i vårt landsting utrustas med fyrhjulsdrift.

    Enkel fråga om biblars bortplockade på sjukhus
    Lotta Nordfelt lämnade en enkel fråga till hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) som lyder: ”Stämmer det som patienter och anhöriga vittnat om att bibeln inte längre (som tidigare) finns tillgänglig i väntrum och på vårdavdelningar?”. Under -80 och -90 talet fanns det oftast biblar att tillgå på vårdavdelningar, vid sängplatsen i nattduksbordet samt i väntrum på Stockholms läns landstings sjukhus.

    Ny Facebooksida! 

    Nu har vi lanserat en Facebooksida för Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting. Här får ni snabbt information som är relevant till Sverigedemokraternas verksamhet i SLL. Nyheter, motioner, interpellationer och mer.

    Var bland de första att gilla sidan på www.facebook.com/SDSLL

    Gilla oss på Facebook

    Besök vår hemsida

    E-post

    2016 Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting
    Text/Layout: Leonid Yurkovskiy

    Box 22550, 104 22 Stockholm
    Hantverkargatan 45
    08 – 737 51 11