Nyhetsbrev från Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting – Mars 2018 | Sverigedemokraterna Region Stockholm

Nyhetsbrev från Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting – Mars 2018

 

Bästa/bäste medlem, nedan följer lite nyheter från Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting. Vi skickar ut detta nyhetsbrev efter varje landstingsfullmäktigesammanträde med avsikt att ge insyn i det arbete som vi bedriver. Kontakta gärna oss om ni har några funderingar.
Vi önskar er en trevlig läsning och en trevlig helg.


Landstingsfullmäktige 2018-03-13

Årets andra fullmäktigesammanträde har nu ägt rum och denna gång lyfte vi frågan om tryggheten i Stockholms kollektivtrafik och kommenterade även situationen med Nya Karolinska. Utöver det har Sverigedemokraterna besökt E-hälsomyndigheten, Audika hörselklinik och SKL:s demokratidag.

Interpellation om tryggheten i kollektivtrafiken

Trafikförvaltningens statistik om upplevd kvalitet av kollektivtrafiken för hösten 2017 visar att 45-52 % av alla kvinnor som reser ensamma med pendeltåg och tunnelbana kvälls- och nattetid känner sig otrygga. Denna uppenbara och ytterst allvarliga brist i kollektivtrafikens miljö är fullständigt oacceptabel.

Att verka för att kollektivtrafiken ska bli ett mer attraktivt resealternativ samtidigt som dess mest betydande konsumentgrupp i så stor utsträckning upplever otrygghet är en paradoxal situation att förhålla sig till. Frågan om trygghet för resenärer är grundläggande för att uppnå alla andra mål som involverar ett ökat kollektivt resande bland länets invånare.

Sverigedemokraterna ansåg att det var på tiden att officiellt lyfta frågan i landstingsfullmäktige för att finna kraftfulla åtgärder så snart som möjligt och därför ställde Sverigedemokraternas Mats Arkhem följande frågor:

  • Vad är orsaken till otryggheten inom kollektivtrafiken hos Stockholms kvinnor?
  • Vilka åtgärder avser Stockholms läns landsting att vidta för att minska otryggheten inom Stockholms kollektivtrafik?
  • Vilka ekonomiska och personella resurser är Stockholms läns landsting villigt att avsätta för att skyndsamt öka tryggheten i Stockholms kollektivtrafik?

Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) svarade genom att hålla med om Sverigedemokraternas problembeskrivning. Vi fick höra hur många ordningsvakter och annan trygghetspersonal som rör sig i kollektivtrafiken idag samt att många av felen ligger hos regeringen. Vad den upplevda otryggheten faktiskt beror på och vilka resurser som man är redo att avsätta förblir dock oklart från Alliansens sida, och statistiken kan tyvärr konstatera att de nuvarande trygghetsåtgärderna från både Alliansens och regeringens sida inte är tillräckliga.

Sverigedemokraterna ser positivt på att andra partier till slut också inser allvaret i situationen. Nu utgår vi ifrån att Alliansen i framtiden inte ska kunna skylla på okunskap och istället vara samarbetsvilliga när vi Sverigedemokrater kommer med konkreta förslag för att lösa trygghetsproblematiken. 

Om skandaler och problem med Nya Karolinska

Nya Karolinska Solna har inte utan anledning blivit en av de mest omtalade landstingspolitiska frågorna i modern tid. Det har blivit nordens mest moderna men även mest kostsamma sjukhus för skattebetalarna. Projektet var redan från början väldigt dyrt och skulle genomföras för 14,5 miljarder kronor, men därefter har ytterligare beslut tagits som att sjukhuset ska ha eget tillagningskök, fler vårdplatser och upprustade fastigheter intill. Sedan tillkom kostnader för medicinteknisk utrustning som i regel upphandlas så sent som möjligt för att få tillgång till den senaste teknologin. Med tilläggsavtal, medicinteknisk utrustning och övriga bygginvesteringar blev kostnaden för NKS 22,8 miljarder kronor.

Genom alla fördelar och problem som är kopplade till Nya Karolinska Solna hålls debatten vid liv för att de övriga partierna kontinuerligt ska kunna plocka politiska poäng. De rödgröna kritiserar Alliansens beslut och Alliansen menar på att de rödgröna är lika skylldiga till problemen som har uppstått och att situationen inte alls är så dålig som man kan tro. Sverigedemokraterna var ännu inte invalda i landstinget när beslutet om Nya Karolinska togs men vi ansåg att det var på sin plats att kommentera den oändliga diskussionen som förs i princip under varje fullmäktigesammanträde. 

Se Sverigedemokraternas kommentar här:

Ny huvudman för Berga naturbruksgymnasium

Berga naturbruksgymnasium ligger i Västerhaninge och ägs av Stockholms läns landsting. Förutom en gymnasieskola är Berga även ett fullt fungerande lantbruk med tillhörande stall, ladugård, ridhus och internat. Sedan 1921 har ungdomar utbildat sig inom lantbruk på Berga, även om gårdens historia sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden än så.

På Berga naturbruksgymnasium utbildas nästa generation lantbrukare för Stockholms län, som i dagens globaliserade samhälle måste ses som en ovärderlig tillgång. Om skolan och elevernas kunskap tas tillvara så visar vi även att vi på fullt allvar satsar på närodlat och närproducerat i landstingets regi. Vi tror att med rätt stöd från landstinget så kan skolan och området utvecklas till något mycket mer än enbart skola. Här finns utrymme för utveckling av exempelvis särskolan, möjlighet till rehabilitering och många fler verksamhetsområden, inte minst miljöstudier.

Sverigedemokraterna ser Berga Naturbruksgymnasium, det enda av sitt slag i länet, som inte endast en gymnasieskola utan även som en del av vårt kulturella arv och därför yrkade vi på följande:

  • att Stockholms läns landsting fortsätter vara huvudman för Berga Naturbruksgymnasium.

Alliansen å andra sidan, föreslog en försäljning utan några garantier för att Berga även forsättningsvis ska drivas som ett naturbruksgymnasium. Den eventuella köparen har bara skyldighet att bedriva skolverksamhet i två års tid och därefter kan köparen välja att lägga ned skolan för att istället bebygga området.

Nu röstades tyvärr alliansens förslag igenom och vi får helt enkelt hoppas att detta inte kommer kommer att leda till naturbruksgymnasiets nedläggning.

Interpellation om Läkemedelsförsäkringen
Läkemedelsförsäkringen kan man vända sig till om man anser sig ha blivit skadad av ett läkemedel. Dock är läkemedelsförsäkringen frivillig för olika läkemedelsföretag att ansluta sig till och därför kan man ibland bli erbjuden medicin som inte täcks av försäkringen.

Många gånger när en patient ska hämta sitt receptbelagda läkemedel så erbjuds patienten ett billigare, likvärdigt alternativ, som dock kan sakna lakemedelsförsäkring. Detta kan ske utan att patienten informeras om just detaljen gällande försäkring. Naturligtvis kan man som patient alltid avböja bytet till den billigare föreslagna medicinen men då får man själv stå inför ett ekonomiskt val eftersom man själv får betala mellanskillnaden. I en sådan situation bör patienten få ett tydligare val: försäkrad medicin eller oförsäkrad medicin.

Därför ställde Sverigedemokraternas Lotta Nordfeldt den högst relevanta frågan:

  • Avser Stockholms läns landsting genomföra några åtgärder för att verka för att patienten får information då försäkrad receptbelagd medicin byts bort mot en medicin som inte omfattas av Läkemedelsförsäkringen?

Sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) svarade att man självklart ska bli informerad om man får ett oförsäkrat läkemedel, men samtidigt kontaterade hon följande: ”Apoteksutredningen föreslog år 2013 att apoteken skulle vara skyldiga att informera patienten när hen får ett läkemedel utan försäkring och att patienten i sådana fall kostnadsfritt skulle kunna byta till ett annat försäkrat läkemedel. Det borde inte vara något problem att hålla reda på oförsäkrade läkemedel i de datasystem som finns på apoteken. Förslaget har dock inte genomförts”. Hon tillade att man inte kan göra så mycket från landstingets håll och att hon istället vill driva opinion mot regeringen.

Sverigedemokraterna anser att det är vårt ansvar att se till att våra invånare får rätt information och Lotta Nordfeldt informerade om att hon kommer driva frågan vidare i Sveriges Kommuner och Landsting.

Interpellation angående patientsäkerhet i samband med s.k. reservnummer

Det förekommer regelbundet att personer som vistas illegalt i Sverige och som tas emot inom den offentliga sjukvården inte vill uppge sin identitet. I brist på tillgång till personnummer eller annan personidentifikation får journaler i dessa fall föras med hjälp av s.k. reservnummer. Socialstyrelsen påpekar dock i sin rapport Vård för papperslösa – vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd från 2014 att: ”En säkrare identifiering av patienter i vården är en nödvändig förutsättning för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Idag finns ingen heltäckande lösning på behovet att kunna identifiera patienter i den aktuella målgruppen.”

Idag används reservnummer för samtliga patienter för vilka identiteten inte direkt kan fastställas och som saknar identitetshandlingar vid ankomsten till en vårdinrättning. Ett problem är att många i målgruppen har flera reservnummer. Det är svårt att åstadkomma en ändamålsenlig dokumentation och möjligheten att följa upp vårdinstanser och annan vårdhistorik är i det närmaste obefintlig.

Sverigedemokraternas Lotta Nordfeldt frågade därför:

  • Hur många patienter per år berörs av detta i Stockholms läns landsting?
  • Hur säkerställer man att patientsäkerheten upprätthålls för patienter utan personnummer inom Stockholms läns landsting?

Sjukvårdslandstingsrådet Anna Sstarbrink svarade på frågorna och informerade att det användes 54 060 reservnummer inom vården år 2017 varav 22 702 var asylsökande med reservnummer. Dessa uppgifter avser inte antalet personer eftersom en person kan ha flera reservnummer. Patientsäkerheten säkerställs av olika rutiner där utgångspunkten är att alla som söker vård har rätt till en akut bedömning och vård. Ingen kan nekas akutvård på grund av att personen saknar legitimation eller att vårdgivaren misstänker att id-uppgifterna är falska. Om det råder tveksamheter om personens identitet upprättas en journal med reservnummer.

Besök på Audika hörselklinik, E-hälsomyndigheten och SKL:s demokratidag

Den 6 mars besökte Sverigedemokraterna Audika som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting. Där kan man genomföra hörseltest, hörselvård göra hörapparatutprovningar och arbetsplatsanpassningar. Vi fick även se moderna hörapparater och hörselhjälpmedel.

Veckan efter besökte vi Ehälsomyndigheten som förutom att ansvara för elektroniska recept även ansvarar för den nationella läkemedelsstatistiken och leder regeringens satsningar på e-hälsa. Här fick vi höra hur man planerar att använda elektroniska tjänster för att skapa och upprätthålla hälsa.

Strax därpå besökte vi demokratidagen som anordnades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Temat var naturligtvis årets allmänna val och konferensen besöktes bland annat av demokratiministern Alice Bah Kuhnke och valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson.

Alla besök medförde nyttiga samtal och intressanta diskussioner som kommer dra nytta av framöver. 

På Facebooksidan för Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting får du snabbt information som är relevant till Sverigedemokraternas verksamhet i SLL. Nyheter, motioner, interpellationer och mer.

Håll dig uppdaterad och gilla sidan på www.facebook.com/SDSLL  

Gilla oss på Facebook
Besök vår hemsida
E-post

2018 Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting
Text/Layout: Leonid Yurkovskiy

Box 22550, 104 22 Stockholm
Hantverkargatan 45
08 – 737 51 11