Sverigedemokraterna

Hej och välkommen till SD i Stockholms läns landsting

Vi hoppas att ni får en trevlig vistelse på vår sida.

 Dan-k sllDan Kareliusson
Gruppledare Stockholms läns landsting

dan.kareliusson-johansson@sll.se
072 – 538 95 20

 

 

 

Per carlberg 2Per Carlberg
Vice gruppledare Stockholms läns landsting

per.carlberg@sll.se
072 – 538 95 21

  • Det är vi som är vårdpartiet

    Av leonidyurkovskiy den 18 maj, 2017
    0

    Vi är det riktiga vårdpartiet!

    Pressen på sjukvården är idag högre än någonsin tidigare. Väntetiderna har aldrig varit längre, och vårdköerna är idag de längsta i Europa.

    Där politikerna har svikit har sjukvårdspersonalen gjort sitt bästa för att täcka upp. Med långa nattskift, avbrutna semestrar och uteblivna raster har de pressats till sitt yttersta. Hade det inte varit för dessa hjältar hade vården havererat långt tidigare.

    Nu måste samhället börja att ge tillbaka, och vi kommer att gå i täten för att åter göra den svenska sjukvården till en av världens bästa. Och även om det kommer att ta lång tid och kräva hårt arbete, med tuffa beslut och andra prioriteringar, så kommer vi att lyckas. Det finns helt enkelt inga andra alternativ.

  • Nyhetsbrev – juni 2017

    Av leonidyurkovskiy den 25 juni, 2017
    0



    Landstingsfullmäktige – Budgetförhandlingarna 2017

    Budgetförhandlingarna kan ses som årets höjdpunkt för landstingspolitiken. Inget annat sammanträde inom landstinget behandlar så pass många ärenden och gör anspråk på så mycket tid som budgetförhandlingarna. Sverigedemokraterna spelade en avgörande roll i sammanträdet.

    Nej till införandet av vårdval reumatologi.
    Införande av vårdval innebär att ett vårdområde (exempelvis reumatologi eller hudsjukvård) styckas av från den landstingsdrivna vården och görs till föremål för lagen om valfrihetssystem. Det betyder att privata vårdbolag får fri etableringsrätt inom området. Genom vårdvalet kommer vård som tidigare drevs av landstinget att istället drivas av privata vårdbolag. Patienten kan välja hos vilket av bolagen inom vårdvalet han eller hon vill få vård, och kostnaderna betalas av landstinget.

    En biverkning av vårdvalet är att det är omöjligt att styra den geografiska spridningen av vårdgivare, detta kan bidra till en överetablering av privata vårdgivare i ekonomiskt starka områden, vilket i sin tur kan leda till en sämre jämlikhet inom vården.

    Utöver ovanstående har Reumatikerförbundet även följande att tillägga: ”För reumatologin är riskerna än större för en utveckling mot en oetisk prioritering, eftersom det är så stora pengar inblandade och eftersom det är en brist på reumatologer i hela landet. Det blir lätt frestande för en vårdentreprenör att satsa på att ta emot patienter som bara har behov av korta besök – och utan komplicerade behov av fysioterapeuter, arbetsterapeuter och teamvård – och där man nu får möjlighet att förskriva dyra läkemedel utan att behöva prioritera mellan olika behov.”

    När det gäller vårdvalet är det generellt sett bra att fler aktörer får möjlighet att agera och att konkurrensen ökar, men innan landstinget ger tillstånd för att driva ett nytt vårdval måste kontrollen vara minutiös. Det ska inte råda någon som helst tveksamhet om att vårdkvalitén inte kompromissas på grund av allt för optimistiska kalkyler och dåliga kontrakt. Uppföljningen är också essentiell för att kontrollera att den alternativa aktören faktiskt fullföljer sitt uppdrag.

    Vi har inhämtat en hel del information och vi stöder inte vårdval inom reumatologin, så vi kommer att rösta för att behålla vården i egen regi. Vi har tagit till oss av synpunkter från professionen där det finns ett kompakt motstånd mot förslaget och vi tycker att det väger tungt.” – Sverigedemokraternas gruppledare i Stockholms läns landsting, Dan Kareliusson, innan budgetförhandlingarna.

    Reumatikerförbundet, för specialisterna i reumatologi, Svensk reumatologisk förening och för forskning och utbildning inom reumatologi, Karolinska Institutet, delar Sverigedemokraternas ställningstagande i denna fråga.

    Då övriga opposition också är av samma åsikt kunde därmed Alliansens förslag om vårdval reumatologi röstas ner i landstingsfullmäktige med siffrorna 75 mot 72.

    Personalen är vår viktigaste resurs
    Den viktigaste resursen för en fungerande sjukvård såväl nationellt som för oss i Stockholms läns landsting är personalen. Våra medarbetare som jobbar långa pass, flyttar sina planerade semestrar, avstår från raster och tvingas stressa igenom sina arbetsdagar. Vår skyldighet som politiker är att ge personalen alla de verktyg de behöver för att fortsätta utvecklas, trivas och glädjas på sina arbetsplatser.

    Tyvärr har utvecklingen de senaste åren gått i motsatt riktning. Istället för att lockas till landstinget och sjukvården väljer istället utbildad sjukvårdspersonal att söka sig till andra arbetsplatser även i grannländer där arbetsvillkoren är bättre och möjligheterna att växa i sin yrkesroll är större.

    Stockholms läns landsting måste bli en attraktiv arbetsgivare och för att möjliggöra detta vill vi Sverigedemokrater genomföra följande:

    • Rätt till heltid – om man arbetat sex månader efter att en provanställning lett till en tillsvidareanställning ska kunna söka och få en heltidsanställning.
    • Delade turer – Sverigedemokraterna vill att landstinget vid upphandling av tjänster från privata aktörer tar detta i beaktande och att delade turschema inte ska förekomma.
    • Slopad karensdag – Vårdpersonalen utsätts i hög grad för risken att själv smittas av sjukdomar. Det, i kombination med att det är extra viktigt att sjukvårdspersonal inte går till arbetet med en misstänkt infektion, gör att vårdpersonal kan ha mer sjukfrånvaro än andra yrkesgrupper. För att detta inte ska påverka vårdpersonalens inkomst vill vi att landstinget strävar efter att möjliggöra för smittad personal att vara hemma utan karensdagar.

    Därför glädjer vi oss åt att vi tillsammans med övrig opposition har fått igenom ett förslag om stärkt grundkompetens inom vård och omsorgsutbildningen.

    Sociala krav inom färdtjänsten.
    Efter många års rapportering kring dåliga villkor för taxichaufförer inom färdtjänsten kom äntligen beslutet, goda villkor inom färdtjänsten ska bli verklighet. För de som arbetar inom färdtjänsten, både inom Stockholms län och i andra delar av Sverige, har villkoren tidigare successivt pressats nedåt i upphandlingar som gått efter lägsta möjliga pris. Vissa hävdar att ersättningen har pressats till nivåer som knappt går att försörja sig på.

    Nu blir det en förändring i Stockholms län eftersom Sverigedemokraterna valde att stödja förslaget om sociala krav inom färdtjänsten. Med den knappa röstmarginalen 73-71 fick vi igenom förslaget och nu ska det ställas krav på kollektivavtalsliknande villkor vid upphandlingar av färdtjänst.

    Landstinget ska inte syssla med lönedumpningspolitik.

    4 miljoner extra till Patientnämnden.
    Patientnämnden fyller en viktig funktion i landstingets verksamhet som ett forum dit patienter kan vända sig när man upplevt problem i kontakten med den offentligt finansierade vården. I nämnden samlas mycket kunskap som grundar sig i de erfarenheter som inkommer och som därmed på sikt leder till en
    ökad patientsäkerhet.

    Sverigedemokraterna föreslog därför att satsa ytterligare fem miljoner kronor till Patientnämnden utöver det Alliansen budgeterade. Då övriga oppositionspartier av princip aldrig kan rösta på ett sverigedemokratiskt förslag bestämde vi oss istället för att slutändan rösta igenom ett förslag som åtminstone gav Patientnämnden ytterligare fyra miljoner kronor. För SD är det inte viktigt vem avsändaren av förslag är utan det är vem som mottager resurserna. Därför kan vi, såsom i detta fall, rösta med övrig opposition för att se till att genomföra förslag som gynnar invånarna i länet.

    Förslag att stoppa det organiserade tiggeriet i kollektivtrafiken.

    Den omfattande mängd tiggeri som finns på Centralen, kring stationer och ombord på pendeltågen är för flertalet av kollektivtrafikresenärerna ett irriterande, obehagligt och trygghetsminskade inslag. I det organiserade tiggeriets spår följer kriminalitet, människohandel, utpressning, hot, våld, prostitution och misär. De som ger pengar till tiggarna möjliggör denna brottslighet.

    Tiggeriet i Sverige kommer inte långsiktigt att bli någonting annat än en fattigdomsfälla. Regeringen vill därför att färre tiggare ska komma hit. Vi håller med om denna slutsats och tycker att som ett led i detta är en naturlig åtgärd att sluta tillhandahålla attraktiva ytor för att bedriva tiggeri.

    Det är inte ovanligt att städer totalförbjuder tiggeriet. Så har skett med framgång i bland annat Haag, Rotterdam, Amsterdam samt Köpenhamn. Kommunfullmäktige i Stockholms stad har beslutat att göra insamling av pengar tillståndspliktigt enligt 14 § i ordningsstadgan. Mycket tyder på att bestämmelsen sällan efterföljs eller beivras.

    I Stockholm finns tiggare på det stora flertalet tunnelbane- och pendeltågsstationer. I en undersökning som SvD publicerat uppger 79 % av resenärerna tiggeriet som irriterande.

    I Stockholms kollektivtrafik rör sig många människor och där finns många attraktiva ytor för tiggeri. Hänsynslösa människosmugglare utnyttjar fattiga romer att använda dessa ytor för att tigga och tar sedan ut ockerhyra. Genom att tillåta detta tillhandahåller Stockholms läns landsting en stadig och därför viktig inkomstkälla för grova brottslingar och bidrar aktivt till att den internationella organiserade kriminaliteten får fotfäste och kan öka i vårt land.

    Tidigare har man ifrån representanter för landstingsstyrelsen hört invändningar om att ett tiggeriförbud skulle vara ogenomförbart på grund av att det saknar stöd i lag. Detta stämmer inte i sak. Det gick utmärkt att genomföra rökförbud i tunnelbanan. Stockholms stad lyckades göra tiggeri tillståndspliktigt på allmän plats genom att föra in en sådan bestämmelse i ordningsstadgan. Det är möjligt för Stockholms läns landsting att stoppa tiggeriet i sina lokaler.

    Av dessa anledningar la Sverigedemokraterna följande förslag:
    att uppdra åt trafiknämnden att säkerställa att SL förses med resurser för att stoppa det organiserade tiggeriet på stationer, tunnelbanevagnar och pendeltåg

    Tyvärr bifölls inte förslaget av något av de övriga partierna i landstingsfullmäktige.

    Nej till Sverigeförhandlingen.

    Sverigeförhandlingens paradnummer, höghastighetståg, har Sverigedemokraterna
    ytterst svårt att se realiserat. Kostnaderna för byggandet av höghastighetståget ter sig
    alltför höga i förhållande till samhällsnytta och ekonomisk verklighet. Den stora
    kostnaden som ett höghastighetståg innebär behövs på andra håll i Sverige.

    I och med att det dessutom ständigt görs tekniska landvinningar så som exempelvis
    elektrifierade motorvägar och autonoma, självkörande fordon samt mer miljövänliga
    bränslen för flyget riskerar ett höghastighetståg, när det väl är på plats i en
    svåröverblickbar och avlägsen framtid, vara omodernt, förlegat och utan större funktion
    för samhällsnyttan.

    Sverigeförhandlingen innebär i övrigt för Stockholms län följande:

    • Förlängning av Roslagsbanan till city.
    • Tunnelbana mellan Fridhemsplan till Älvsjö.
    • Spårväg Syd.

    Sverigedemokraterna är tveksamma till samtliga ovanstående projekt. Det av olika
    skäl men framför allt ekonomiska. Får vi verkligen mesta och bästa möjliga
    kollektivtrafik per satsad krona i dessa projekt? Sverigedemokraterna tvivlar på att så
    är fallet.

    Tyvärr bifölls inte Sverigedemokraternas förslag mot Sverigeförhandlingen.

    Nej till omskärelse utan medicinsk grund.
    Sverigedemokraterna är emot alla former av rituell könsstympning/omskärelse av personer som inte är myndiga. Manlig omskärelse innebär att en mycket känslig del av penis, förhuden skärs bort. Att skära bort denna del av förhuden handlar om ett smärtsamt oåterkalleligt ingrepp som också kan medföra allvarliga komplikationer. Det finns ingen hälsomässig grund för att omskära små pojkar i de fall medicinsk indikation saknas. Omskärelse får endast ske när medicinska skäl föreligger. Religiösa eller kulturella skäl är inte medicinska, därför anser Sverigedemokraterna att omskärelse inte ska ske inom Stockholms Läns Landsting.

    Europarådets parlamentariska församling antog 1 oktober 2013 en resolution om barnets rätt till fysisk integritet där omskärelse på icke-medicinsk grund också tagits med. Barnombudsmannen, Vårdförbundet, Barnkirurgerna, Barnläkarna och Läkarsällskapets delegation för medicinsk etik är alla emot manlig könsstympning/omskärelse. Medicinsk etik och barnets rätt till kroppslig integritet ska alltid beaktas.

    Av den anledningen lade Sverigedemokraterna två förslag som löd:
    att avtalet med externa aktörer om upphandling av omskärelse snarast sägs upp
    att inga avtal ska förnyas med externa aktörer om upphandling av omskärelse.

    Sverigedemokraternas budgetalternativ
    I Sverigedemokraternas budgetalternativ finner ni bland annat:

    • 100 miljoner mer än Alliansen till psykiatri.
    • Bryta upp Sverigeförhandlingen kring tunnelbanan, Roslagsbanan och Spårväg Syd.
    • Ambulansbåt i Stockholms skärgård.
    • 60 miljoner mer än Alliansen till förlossning och geriatrik.
    • Utreda möjligheten att fakturera utländska ambassader för vård given till deras medborgare.

    Följ oss på Facebook! 

    På Facebooksidan för Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting får du snabbt information som är relevant till Sverigedemokraternas verksamhet i SLL. Nyheter, motioner, interpellationer och mer.

    Håll dig uppdaterad och gilla sidan på www.facebook.com/SDSLL

    Gilla oss på Facebook
    Besök vår hemsida
    E-post
    2017 Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting
    Text/Layout: Leonid Yurkovskiy

    Box 22550, 104 22 Stockholm
    Hantverkargatan 45
    08 – 737 51 11

     

  • Motion av Lotta Nordfeldt (SD) och Ulf Landström (SD) om att införa förenklade hälsokontroller av nyanlända asylsökande/flyktingar.

    Av leonidyurkovskiy den 10 maj, 2017
    0

    Stockholms Läns Landsting                                                                                                                       Motion 2016-09-13

    Motion av Lotta Nordfeldt och Ulf Landström (SD) om att införa förenklade hälsokontroller av nyanlända asylsökande/flyktingar.

    I dag utför Sveriges landsting hälsokontroller på nyanlända flyktingar och asylsökande samt papperslösa. Dessa hälsokontroller är frivilliga. Trots stora insatser så gör endast 40-50% dessa viktiga kontroller. Viktiga för dem själva och viktiga för att inte ta in och sprida sjukdomar i Sverige och dess population.

    I dag är dessa hälsokontroller väldigt omfattande och tar stor tid i anspråk samt kräver tolk. Hälsosamtalen går även in på personernas psykiska hälsa och tidigare anamnes. Hälsokontrollerna innefattar även hälsosamtal där man informerar om den svenska sjukvården samt ger information om Folktandvården som de kan få ta del av för 50 kr. Dessa hälsosamtal kräver oftast tolk.

    Genom förenklade undersökningar, som bör vara obligatoriska, såsom blodprov samt spatumprov (test för TBC), så frigörs tid till att klara av fler undersökningar samt att låta sjuksköterskor hantera provtagningen i stället för läkare. På så sätt frigör man läkarkompetens till annat.

    Övrig kontroll av psykisk hälsa, information om vård och tandvård etc. bör vara en frivillig sak.

    Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi
    att Stockholms läns landsting uppdrar till landstingsstyrelsen att utreda möjligheten att förenkla en del i hälsokontrollerna.

     

    Stockholm 13 september 2016
    Lotta Nordfeldt                                                                                 Ulf Landström

  • Motion av Per Carlberg (SD) och Dan Kareliusson SD om att SLL ska överta Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD) i egen regi.

    Av leonidyurkovskiy den 9 maj, 2017
    0

    Den prehospitala vården i Stockholms län (SLL) har under de senaste tio åren utvecklat snabbt från att vara en ren transportorganisation till att bli en första linjens akutsjukvård. Kompetensen inom verksamheten har höjts avsevärt, utrustning förbättrats och förstärkts, riktlinjer vidareutvecklats samt flera direktstyrningsspår för olika patientgrupper har tillkommit under åren. Kravet på en obruten vårdkedja har ökat avsevärt genom den utveckling som skett och sker inom den prehospitala vården nationellt men även inom SLL. Tyvärr har inte prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD) tillnärmelsevis alls utvecklats i samma takt.

    SOS-Alarm har genom åren varit den aktör som i de flesta län haft avtal om driften av Prioritering- och Dirigering av de prehospitala resurserna. Under de senaste åren har dock en förändring skett och i ett antal än har SOS-A valts bort. Förstudien ”Ambulansdirigering – upphandling eller egen regi” i landstingen Sörmland, Västmanland och Uppsala har kommit fram till att SOS-A inte är tillräckligt följsamma när det gäller landstingens vilja att utveckla den prehospitala vården och därmed också PoD-tjänsten.

    Samma förstudie visar även att SOS-A inte följer de krav som finns från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) samt Socialstyrelsen som säger att samtliga sjukvårdärenden som inkommer till PoD-tjänsten skall bedömas av legitimerad sjuksköterska. SOS-A använder dessutom ett eget beslutstöd som inte är lämpat för verksamheten. Det är utformat för att användas för icke-sjukvårdsutbildad personal. Det har visat sig att SOS-A inte är intresserad av att gå ifrån detta index och införa ett för verksamheten mer lämpligt beslutstöd.

    Ambulansdirigeringen behöver utvecklas till att vara den första länken i sjukvården och precis som ambulanssjukvården anses vara en integrerad del av sjukvården. Att ha en larmcentral som enbart dirigerar ambulanser är inte tidsenligt. En larmcentral borde i stället användas som ett nav för sjukvården med kunskap om och möjligheter till styrning av patienter och ledning av sjukvårdens resurser, både i vardagen och i krissituationer.

    Framgångsfaktorn är att ha fler upplärda sjuksköterskor än som behövs. För att få ekonomi i det krävs att det finns möjligheter till tjänstgöring inom andra verksamheter eller att ha andra uppgifter. Vid egen dirigering möjliggörs att ha personal cirkulerandes mellan larmcentralen och den övriga akutsjukvården inom landstinget.

    Genom att driva PoD-tjänsten i landstingets egen regi kan man säkerställa denna nödvändiga utveckling. Det finns goda exempel från Sjukvårdens Larmcentral i Västerås och Uppsala där man ser en betydande fördel i tillgången till bland annat direktstyrning av patienter till andra vårdnivåer än ambulanssjukvård. Erfarenhet från Västmanland och Uppsala visar även på att handläggningstiden för 112-samtal som gäller ambulans kortats sedan dessa landsting tagit över driften. Man kan även se en betydande minskning av antalet ambulansuppdrag som i sin tur bidrar till minskade kostnader.

     

    Med anledning av ovanstående så föreslår vi:

    att Stockholms läns landsting verkar för att införa PoD-tjänst i egen regi enligt modell Sjukvårdens Larmcentral

    att införa aktiv rotationstjänstgöring mellan landstingens akutsjukvårdsverksamhet och PoD-tjänsten om SLL startar drift av PoD-tjänsten i egen regi.

     

    Per Carlberg                                                                              Dan Kareliusson

    SD                                                                                                          SD