Sverigedemokraterna i Stockholms landsting

Sverigedemokraterna

Hej och välkommen till SD i Stockholms läns landsting

Vi hoppas att ni får en trevlig vistelse på vår sida.

 Dan-k sllDan Kareliusson
Gruppledare Stockholms läns landsting

dan.kareliusson-johansson@sll.se
072 – 538 95 20

 

 

 

Per carlberg 2Per Carlberg
Vice gruppledare Stockholms läns landsting

per.carlberg@sll.se
072 – 538 95 21

  • Nyhetsbrev från Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting – Februari 2018

    Av leonidyurkovskiy den 19 februari, 2018
    0
     

     

    Bästa/bäste medlem, nedan följer lite nyheter från Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting. Vi skickar ut detta nyhetsbrev efter varje landstingsfullmäktigesammanträde med avsikt att ge insyn i det arbete som vi bedriver. Kontakta gärna oss om ni har några funderingar.
    Vi önskar er en trevlig läsning och en trevlig helg.


    Landstingsfullmäktige 2018-02-13

    Årets första landstingsfullmäktige avslutades tidigare än vanligt men den tunga frågan om försäljning av gamla karolinska behandlades under sammanträdet. Utöver det har Sverigedemokraterna deltagit på två invigningar, Moderaternas Irene Svenonius hamnat i blåsväder och väktare i tunnelbanan börjat bära videokameror med ljudinspelning.

    Frågan om att sälja det gamla Karolinska sjukhuset återremitteras. 

    Landstingsfullmäktige beslutade att skjuta upp försäljningen av gamla Karolinska. Detta var sammanträdets kanske viktigaste punkt och att samtliga oppositionspartier var för en återremiss var känt sedan tidigare. För att undvika ett nederlag i en eventuell omröstning anslöt sig även Alliansen till kravet på återremiss i ärendet.

    Sverigedemokraterna anser att man måste beakta de brister som idag finns i nya Karolinska innan man tar beslut om att sälja det gamla Karolinska. Verkligheten visar idag på en mycket sämre situation med nya Karolinska än när man först planerade försäljningen av det gamla. Vi vet till exempel att administrativa ytor och omklädningsrum i stor utsträckning saknas, att kringverksamheten och personalen saknar utrymmen. Då det nya Karolinska sjukhuset ligger i anslutning till det gamla, blir det gamla ett utmärkt komplement till det nya.

    Utöver de logistiska problemen ökar även personalbristen. Om all verksamhet ska flyttas till nya Karolinska med alla dess brister finns risken att ännu fler söker sig till en annan arbetsgivare och då kommer landstinget få en situation som vi inte är redo att hantera. Den här frågan handlar i slutändan om människor i behov av vård, med hänsyn till det och med hänsyn till personalen anser vi att man inte ska sälja gamla Karolinska i detta skede.

    Irene Svenonius misstänkta jävsituation

    Den kontroversiella projektet Nya Karolinska Solna (NKS) har fått ännu en dimension. Utöver projektets stora kostnader och att det har tagit längre tid att slutföra än planerat, har det nu kommit till kännedom att upphandlingschefen på NKS är gift med Moderaternas finanslandstingsråd Irene Svenonius, som även har varit emot en extern granskning av konslut- och fakturahanteringen på Karolinska. Irene Svenonius blir således misstänkt för släktskapsjäv och backar nu från beslutet om granskningen av NKS efter att uppgifterna om hennes potentiella jävsituation har kommit fram. På ett extrainsatt landstingsstyrelsesammanträde beslutade samtliga partier om att tillsätta en extern utredning om NKS.

    Sverigedemokraterna räddar den speciella stressmottagningen.

    Landets enda stressmottagning för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som drabbas av utmattningssyndrom blir nu kvar efter att Sverigedemokraterna satte press på Alliansen. Med Sverigedemokraterna, den övriga oppositionen och över 2000 underskrifter blev pressen för stor för Liberalernas sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink som konstaterade ”Vi har tagit till oss av kritiken och den oro som planerna på en stängning skapade”.

    Vi anser att om man på allvar inser hur viktig personalens välmående är för en fungerande vård, inser man också vikten av att bevara stressmottagningen på Erstakliniken.

    Tryck här för att läsa mer

    SD deltog på invigningen av nya närakuten på Danderyds sjukhus samt Akademiskt specialistcentrum i anknytning till nya Karolinska
    Danderyd har nu fått länets sjunde närakut som öppnade den 1 februari. Närakuten fungerar som en mindre akutmottagning med röntgen, laboratorium och ambulansintag. Den ligger intill sjukhusets akutmottagning och beräknas på sikt kunna ta hand om 30 000 patienter per år. Sverigedemokraterna närvarade under invigningen där man istället för att klippa bandet valde att knyta ihop det.

     

    Veckan efter invigdes Akademiskt specialistcentrum som centraliserar specialistsjukvård genom att kombinera Centrum för diabetes, Centrum för neurologi och Centrum för reumatologi. Ett stort fokus ligger på grupper med stora och komplexa vårdbehov. Det kan till exempel vara patienter med samtidig kroppslig och psykisk ohälsa, äldre med olika typer av sjukdomar och unga som behöver extra stöd vid övergången från barnhälsovård till vård för vuxna. Även vid denna ceremoni valde man att symboliskt knyta banden.

    Väktare i tunnelbanan kommer kameraövervaka
    Nu har SL implementerat kroppsburna övervakningskameror på 40 ordningsvakter som verkar i tunnelbanan. Till skillnad från kamerorna som sitter på bussar och tåg tar den kroppsburna kameran även upp ljud i sin omgivning. Materialet som spelas in är krypterat och kan inte spelas upp av den som bär kameran, inte heller av tredje part vid eventuell händelse av tillgrepp eller om kameran tappas bort. Kostnaden för kamerorna är cirka 800 000 kronor.

    Den ökade upplevda otryggheten är ett enormt problem som Sverigedemokraterna har påpekat under årtionden. Det återstår att se om denna åtgärd kommer att ge någon effekt.

    Sverigedemokraternas prioriteringar för sjukvården- svar till tidningen Sjukhusläkaren.

    Tidningen Sjukhusläkaren kontaktade Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting för att höra våra ställningstaganden i sjukvårdsfrågor som berör vårt landsting. Sverigedemokraternas gruppledare Dan Kareliusson svarade på frågorna som följer.

    Vilken/vilka anser du är de viktigaste sjukvårdsfrågorna avseende ditt landsting under nästa mandatperiod?

    Det är en självklarhet att personalfrågor är avgörande för landstingets verksamhet. Utan personal ingen vård. Problem med nedstängda vårdplatser beskrivs som något ofrånkomligt, något man arbetar för att lösa men inte vet hur. Så har det rullat på år efter år och där det ännu inte skett någon förändring. Vill man komma till rätta med att personal inom vården söker sig från landstingen måste man ställa sig frågan varför?

    Vilken/vilka insatser/åtgärder/beslut på riksnivå skulle underlätta ert arbete i landstinget?

    Beror det på att landstingets politiker och byråkrater inte förmår att omstrukturera verksamheten och möta nutid? Man är inte lyhörd för personalens behov av en arbetsmiljö som är givande och inte tärande. Tyvärr är det så att politiska beslut över personalens huvuden många gånger ger en arbetsbeskrivning som inte är förankrad i verkligheten.

    Vilken/vilka insatser/åtgärder/beslut på riksnivå skulle försvåra ert arbete i landstinget?

    Primärvården – första linjens vårdmottagning har en ytterst viktig funktion i att rätt omhänderta och vid bedömning slussa vårdbehövande vidare till rätt mottagning. Allt för att inte patienten ska fastna i en vårdcirkulation. Om patienten inte bedöms rätt i tidigt stadium medför det personligt lidande men även ökade vårdkostnader i det att sjukdomstillståndet kan förvärras och då förorsaka komplikationer som kan komma att kräva ytterligare vård. Primärvården måste effektiviseras och vara mer tillgänglig för medborgarna.

    Stora delar av sjukvården tampas med allt färre vårdplatser, sjukare inneliggande patienter och tyngre vård. Detta skapar etisk stress för vårdpersonalen, vilket bland annat syns genom ökade sjukskrivningar. Hur tänker ni vända den nedåtgående spiralen?

    När politiken för många år sedan i ett skarpt tänk kom fram till att man inte behövde undersköterskor i någon större omfattning och absolut inga sjukvårdsbiträden eller egna lokalvårdare, lade man grunden till nuvarande problem där nästan allt skulle skötas av sjuksköterskor. Dessutom ökade man byråkratin för både sköterskor och läkare. Professionen trängdes tillbaka och byråkratin flyttades fram. Politiken och byråkratin har sedan dess sett sig som bäst vetande i frågan om hur vården som andra utför ska skötas. Hög personalomsättning är både dyrbar och ger ineffektiv vård. Dessa sammantagna faktorer har skapat det systemfel som vi kan se idag och som vi måste komma till rätta med.

    LOV, Lagen om valfrihet kom till för att ge medborgarna möjlighet till fritt val av vårdgivare. Den skulle också ge förutsättning för konkurrens mellan vårdgivarna vilket i sin tur skulle gynna medborgarna, bästa vårdgivare blir kvar. Riktigt så blev det inte av olika skäl, men ändå en fördel för medborgarna. Lagen bör kanske ändras så att landstingen kan begränsa etablering när bedömning görs att vårdbehov är uppfyllt på viss plats.

    Det är viktigt att landstingen utifrån sina förutsättningar får verka självständigt gentemot riksdagen. En mer övergripande styrning från riksdagen kan ha en negativ inverkan. De olika landstingen/regionerna har inte samma förutsättningar och behöver därför lösa sin verksamhet efter egna behov och möjligheter.

     

     

    På Facebooksidan för Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting får du snabbt information som är relevant till Sverigedemokraternas verksamhet i SLL. Nyheter, motioner, interpellationer och mer.

    Håll dig uppdaterad och gilla sidan på www.facebook.com/SDSLL 

     

    Gilla oss på Facebook
    Besök vår hemsida
    E-post
    2018 Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting
    Text/Layout: Leonid Yurkovskiy

    Box 22550, 104 22 Stockholm
    Hantverkargatan 45
    08 – 737 51 11

     

  • Interpellation om tryggheten i kollektivtrafiken

    Av leonidyurkovskiy den 13 februari, 2018
    0

    Trafikförvaltningens statistik om upplevd kvalitet av kollektivtrafiken för hösten 2017 visar att 45-52 % av alla kvinnor som reser ensamma med pendeltåg och tunnelbana kvälls- och nattetid känner sig otrygga. Denna uppenbara och ytterst allvarliga brist i kollektivtrafikens miljö är fullständigt oacceptabel. Sverigedemokraterna anser att det är tid att officiellt lyfta frågan i landstingsfullmäktige för att finna kraftfulla åtgärder så snart som möjligt.

    Att verka för att kollektivtrafiken ska bli ett mer attraktivt resealternativ samtidigt som dess mest betydande konsumentgrupp i så stor utsträckning upplever otrygghet är en paradoxal situation att förhålla sig till. Frågan om trygghet för kollektivtrafikens resenärer är grundläggande för att uppnå alla andra mål som involverar ett ökat kollektivt resande bland länets invånare.

    Vi är medvetna om att det i dagsläget pågår ett kontinuerligt arbete för att öka tryggheten med exempelvis ungdomsvärdar och nattvandring men utvecklingen går tyvärr inte i rätt riktning, vilket trafikförvaltningens statistik visar. De åtgärder som implementeras idag är inte alltid adekvata och ett exempel på bristfälliga åtgärder som kan nämnas är samarbetet med Lugna gatan, som vid flera tillfällen har visat på vag vetskap om sina egna värdars förflutna och nutida kriminella engagemang. Detta har uppmärksammats i bland annat i SvT:s Uppdrag granskning.

    Sverigedemokraterna anser att statistiken visar på en otillräcklig politisk vilja och att detta problem ska ha högsta prioritering. Vi anser att trygghetsfrågan är en så pass grundläggande del av all politik i stort, kollektivtrafikspolitiken i synnerhet, att den måste bli måste bli betydligt mer aktiv än en bakgrundsprocess i politiska beslut.

    Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till berört landstingsråd:

    • Vad är orsaken till otryggheten inom kollektivtrafiken hos Stockholms kvinnor?
    • Vilka åtgärder avser Stockholms läns landsting att vidta för att minska otryggheten inom Stockholms kollektivtrafik?
    • Vilka ekonomiska och personella resurser är Stockholms läns landsting villigt att avsätta för att skyndsamt öka tryggheten i Stockholms kollektivtrafik?

     

    Mats Arkhem

    Sverigedemokraterna

  • Interpellation angående patientsäkerhet i samband med s.k. reservnummer

    Av leonidyurkovskiy den 13 februari, 2018
    0

    Ett okänt antal människor uppehåller sig illegalt i Sverige efter avslutad asylprocess med avslag på ansökan och gruppen brukar av vissa benämnas papperslösa eller gömda. I gruppen ingår också personer som vistas i landet utan vare sig genomgången asylprocess eller annan form av uppehållstillstånd. Då vistelsen under dessa omständigheter dessvärre kan bli relativt långvarig uppstår olika former av behov av hälso- och sjukvård och hur denna vård ska ges kan ofta tyckas oklart.

    Det förekommer regelbundet att personer som vistas illegalt i Sverige och som tas emot inom den offentliga sjukvården inte vill uppge sin identitet. I brist på tillgång till personnummer eller annan personidentifikation får journaler i dessa fall föras med hjälp av s.k. reservnummer. Socialstyrelsen påpekar dock i sin rapport Vård för papperslösa – vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd från 2014 att: ”En säkrare identifiering av patienter i vården är en nödvändig förutsättning för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Idag finns ingen heltäckande lösning på behovet att kunna identifiera patienter i den aktuella målgruppen. En systematisk användning av samordningsnummer för samtliga asylsökande kan vara en framkomlig väg för gruppen asylsökande och för dem som i framtiden väljer att gömma sig.”

    Idag används reservnummer för samtliga patienter för vilka identiteten inte direkt kan fastställas och som saknar identitetshandlingar vid ankomsten till en vårdinrättning. Ett problem är att många i målgruppen har flera reservnummer

    Det är svårt att åstadkomma en ändamålsenlig dokumentation och möjligheten att följa upp vårdinstanser och annan vårdhistorik är i det närmaste obefintlig. Det visar sig att inget befintligt system är användbart nationellt för vårdens behov av identifiering av patienter utan personnummer.

    Sjukvårdshuvudmannen har ett ansvar att se till att det finns rutiner som säkrar att en patientjournal innehåller uppgifter om en och samma patient, även vid de tillfällen när patienten inte säkert kan identifieras. Till Patientnämnden har det inkommit ett antal anmälningar då ”fel” patient har behandlats på grund av flera reservnummer.

    Med anledningen av ovanstående vill jag fråga berört landstingsråd:

    Hur många patienter per år berörs av detta i Stockholms läns landsting?

    Hur säkerställer man att patientsäkerheten upprätthålls för patienter utan personnummer inom Stockholms läns landsting?

     

    Lotta Nordfeldt

    Sverigedemokraterna

  • Nyhetsbrev från Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting – December 2017

    Av leonidyurkovskiy den 13 december, 2017
    0

     

    Bästa/bäste medlem, nedan följer lite nyheter från Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting. Vi skickar ut detta nyhetsbrev efter varje landstingsfullmäktigesammanträde med avsikt att ge insyn i det arbete som vi bedriver. Kontakta gärna oss om ni har några funderingar.
    Vi önskar er en trevlig läsning och en trevlig helg.


    Landstingsfullmäktige 2017-12-05

    Årets sista fullmäktigesammanträde blev storskaligt med hela 60 punkter på dagordningen, där bland annat två sverigedemokratiska motioner behandlades och ämnen som landstingets upphandlingar och sexistisk reklam diskuterades.

    Motion om att Stockholms läns landsting ska överta Prioriterings- och dirigeringstjänsten 

    Den prehospitala vården i Stockholms län har under de senaste tio åren utvecklats snabbt från att vara en ren transportorganisation till att bli en första linjens akutsjukvård. Kompetensen inom verksamheten har höjts avsevärt, utrustningen har förbättrats och förstärkts, riktlinjerna har vidareutvecklats och flera direktstyrningsspår för olika patientgrupper har tillkommit under åren. Kravet på en obruten vårdkedja har ökat avsevärt genom den utveckling som skett och sker inom den prehospitala vården nationellt men även inom landstinget. Tyvärr har inte prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD) alls utvecklats i samma takt.

    SOS-Alarm har genom åren varit den aktör som i de flesta län haft avtal om driften av prioritering- och dirigering av de prehospitala resurserna. Under de senaste åren har dock en förändring skett och i ett antal län har SOS-Alarm valts bort. En förstudierapport i Sörmlands, Västmanlands och Uppsalas landsting kom fram till att SOS-Alarm inte är tillräckligt följsamma när det gäller landstingens vilja att utveckla den prehospitala vården och därmed också prioriterings- och dirigeringstjänsten.

    Ambulansdirigeringen behöver utvecklas till att vara den första länken i sjukvården och precis som ambulanssjukvården anses vara en integrerad del av sjukvården. Att ha en larmcentral som enbart dirigerar ambulanser är inte tidsenligt. En larmcentral borde i stället användas som ett nav för sjukvården med kunskap om och möjligheter till styrning av patienter och ledning av sjukvårdens resurser, både i vardagen och i krissituationer. Genom att driva PoD-tjänsten i landstingets egen regi kan man säkerställa denna nödvändiga utveckling.

    Därför föreslog Sverigedemokraternas Per Carlberg och Dan Kareliusson i sin motion:

    • att Stockholms läns landsting verkar för att införa PoD-tjänst i egen regi enligt modell Sjukvårdens Larmcentral
    • att införa aktiv rotationstjänstgöring mellan landstingens akutsjukvårdsverksamhet och PoD-tjänsten om SLL startar drift av PoD-tjänsten i egen regi.

    Marie Ljungberg Schött bemötte motionen och menade på att SOS-Alarm gör mycket mer än att svara på anrop om ambulans, att de har kontakt med räddningstjänst och polis samt att de är en del av den svenska krisberedskapen, vilket enligt Schött inte landstinget skulle vara kapabelt till. Slutligen konstaterade hon att de är nöjda med 112 och SOS-Alarm efter att ha utfört en egen utredning på om man ska driva PoD-tjänsten i egen regi eller inte och att utredningen visade att det skulle vara möjligt men svårt och opraktiskt. Motionen ansågs därför tyvärr vara besvarad

    Per Carlberg förklarade bristen i det påståendet, se kommentaren här:

    Motion om att uppmuntra och tillåta landstingsanställda att lämna blod under arbetstid.

    En uppföljning av Lotta Nordfeldts (SD) tidigare interpellation som behandlades av landstingsfullmäktige i september. Då svarade forskning- och personallandstingsrådet Peter Carpelan att detta var en angelägen och viktig fråga men att det inte finns någon ambition från landstinget att ta fram en policy som berör bloddonation. Carpelan menade även på att varje avdelning inom landstinget själv får avgöra vad deras personal får och inte får göra.

    I motionen lyfte Sverigedemokraterna två huvudsakliga argument, nämligen den stora bristen på blod som tvingar oss att köpa från andra regioner och landsting samt Blodcentralens undersökning som visar på eterfrågan för arbetsgivare att tillåta bloddonation under arbetstid.

    Motionens konkreta förslag löd:

    • att landstingsstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta en tydlig policy för Stockholms läns landsting som uppmuntrar och beviljar blodgivning under arbetstid året om för landstingets anställda.

    Precis som i september var det Peter Carpelan som bemötte motionen och menade på att policyreglerad rättighet att donera blod under arbetstid skulle kunna inskränka på den frihet som landstingets olika verksamheter har, att viktig personal mitt i sin arbetsuppgift lämnar för att donera blod ansåg Carpelan vara problematiskt.

    Lotta Nordfeldt betonade då att en policy kan vara mer nyanserad och ställa kriterier på när och under vilka omständigheter bloddonation kan förekomma under arbetstid, exempelvis att man i förväg ska anmäla sin avsikt att donera blod under en viss tid. Tyvärr ansågs motionen ändå vara besvarad trots att landstinget i dagsläget inte har någon policy gällande bloddonation under arbetstid.

    Årets bemötandepris

    Det årliga bemötandepriset lyfter fram goda exempel och förebilder i arbetet för delaktighet, tillgänglighet och god service för människor med funktionsnedsättning. Årets pris gick till Astma- och allergiskolan på Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, som arbetar med att sprida kunskap genom Youtube-filmer och direktkontakt. Exempelvis anordnas en lägervecka i fjällen där måltiderna planeras långt i förväg och alla barn kan delta på samma villkor utan att känna oro inför sina allergier.

    Debatt om landstingets ”misslyckade” upphandlingar
    Stockholms läns landsting har skapat många tidningsrubriker och tyvärr handlar det ofta om upphandlingar som inte har gått som man har tänkt. Det senaste kända exemplet är upphandlingen av det nya signalsystemet till tunnelbanans röda linje som vi skrev om i föregående nyhetsbrev, ett fall som i denna stund har kostat landstingets skattebetalare en halv miljard kronor.

    Miljöpartiets Tomas Eriksson väckte genom sin interpellation en debatt om just landstingets misslyckade upphandlingar, han frågade om SLL har den kompetens som behövs för att kunna genomföra upphandlingar med tillfredsställande resultat. Moderaternas Irene Svenonius svarade att hon aldrig kommer att acceptera att landstingets leverantörer inte lever upp till de krav som vi ställer i våra upphandlingar och att påståendet om att landstinget gör dåliga upphandlingar får stå för Tomas Eriksson själv.

    Sverigedemokraternas Per Carlberg deltog i debatten och riktade uppmärksamhet mot den prehospitala läkartjänstupphandlingen som nyligen blev klar och menade på att varningsklockorna ringer i och med att Curera AB som vann upphandlingen skiljde sig hela 30 miljoner från resterande bolag som Falck Ambulans och Samariten. Om något verkar för bra för att vara sant är så förmodligen fallet, framtiden får visa om detta blir ännu en rubrik för Stockholms läns landsting.

    Budget för 2018 antogs

    Under detta fullmäktigesammanträde antogs budgeten som förhandlades fram i juni. Budgeten för 2018 omsluter cirka 100 miljarder kronor och under 2018 investeras totalt 17 miljarder kronor, varav 8,8 miljarder inom hälso- och sjukvård och cirka 8,2 miljarder inom kollektivtrafiken.

    Sverigedemokraterna deltog inte i beslutet med hänvisning till det budgetalternativ som vi själva sammanställde där man bland annat finner:

    • 100 miljoner mer än Alliansen till psykiatri.
    • 60 miljoner mer än Alliansen till förlossning och geriatrik.
    • 30 miljoner mer än Alliansen till avancerad sjukvård i hemmet.
    • Stopp för det organiserade tiggeriet i kollektivtrafiken.
    • Ambulansbåt i Stockholms skärgård.
    • Utredning av möjligheten till att fakturera utländska ambassader för vård given till deras medborgare.

    Sverigedemokraternas Per Carlberg framförde diskussionens sista anförande och konstaterade att han ser fram emot att se olika satsningar inom sjukvården bli genomförda, men naturligtvis passade han på att poängtera hur Sverigedemokraternas inställning skiljer sig från de övriga partiernas.

    Kostnadsfri resa för asylsökande som ska på hälsoundersökning?

    Socialdemokraterna lämnade en motion där de menar på att alla asylsökande i Sverige har rätt till en hälsoundersökning och därför borde få sin resa till sådan undersökning bekostad. För trots att hälsoundersökningarna är viktiga är det få asylsökande som tar del av dem, vilket naturligtvis medför en långsiktig risk för den övriga befolkningen i Sverige. Socialdemokraterna anser att det kan vara långt för vissa asylsökande att ta sig till en hälsoundersökning och att det därför faller på landstinget att bekosta den resan om man på allvar vill öka antalet genomförda hälsoundersökningar.

    Sverigedemokraterna har en annan syn på problemet, se Lotta Nordfeldts (SD) kommentar till motionen här:

    Landstingsfullmäktige röstade avslag till motionen med Sverigedemokraternas stöd.

    Debatt kring Vänsterpartiets motion om sexistisk reklam

    Det är inte förstå gången och förmodligen inte den sista gången som de rödgröna lyfter frågan om ”sexistisk reklam” i Stockholms läns landsting. Denna gång var det två representanter från Vänsterpartiet som lyfte frågan och menar på att ”sexistiska” annonser har visats upp i tunnelbanan och på busshållplatser, att landstinget på så vis bidrar till sexualiseringen av det offentliga rummet och att detta är oerhört allvarligt. Vänsterpartiet menar på att reklamen spelar på könsfördomar och könsroller som strider mot principen om kvinnors och mäns lika värde. Exempel på vad Vänsterpartiet menar konkret saknas men deras företrädare passade på att knyta sin motion (som lämnades in i maj) till Metoo-rörelsen som i Sverige tog fart under oktober.

    Vänsterpartiet föreslog i sin motion:
    att revidera reklampolicyn med etiska riktlinjer i syfte att motverka sexistisk reklam i det offentliga rummet

    Sverigedemokraternas vice gruppledare Per Carlberg kommenterade motionen och påpekade först att något praktiskt genomförande av motionen omöjliggörs på grund av förslagets väldigt subjektiva grundfunktion, nämligen att avgöra vilken reklam som ska anses sexistisk och inte. Detta leder i slutändan till att reklam antingen godtyckligt förbjuds eller att genomförandet av motionen inte har någon verklig effekt.

    Sedan poängterade Carlberg att genomförandet av motionen skulle kunna innebära en stor förlust av reklaminkomst för SL, just för att en så stor del av reklamen skulle hindras om man utgår från en vänsterideologisk syn på sexism samt motionens problembeskrivning som är mycket svår att konkretisera vilket som tidigare sagt antingen drabbar en stor del av reklamen eller inte påverkar något alls.

    Slutligen är det som förvaltningen poängterar i sitt yttrande, att det i dagsläget redan finns ett etiskt råd som granskar reklamkampanjer av tvivelaktig karaktär samt att SL:s riktlinjer redan hindrar diskriminering och stötande innehåll i reklam i kollektivtrafiken. Detta är enligt oss en betydligt bättre väg för att fastställa ett etiskt förhållningssätt till reklam än vad Vänsterpartiets motion förespråkar.

    Exakt hur reklampolicyn ska revideras och vem som ska sätta gränsen för sexism förblir oklart, motionen ansågs vara besvarad men vi är säkra på att något av de rödgröna partierna kommer att lämna en liknande motion igen.


    Fullmäktigesammanträdet avslutades med en fin julhälsning till alla närvarande och så vill vi även avsluta detta nyhetsbrev. 2017 har varit ett väldigt händelserikt år och mer lär vänta när vi går in i valåret 2018. Vi önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, 2018 är det dags för mer politik!


    Följ oss på Facebook! 

    På Facebooksidan för Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting får du snabbt information som är relevant till Sverigedemokraternas verksamhet i SLL. Nyheter, motioner, interpellationer och mer.

    Håll dig uppdaterad och gilla sidan på www.facebook.com/SDSLL

    Gilla oss på Facebook
    Besök vår hemsida
    E-post
    2017 Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting
    Text/Layout: Leonid Yurkovskiy

    Box 22550, 104 22 Stockholm
    Hantverkargatan 45
    08 – 737 51 11

  • Nyhetsbrev från Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting – November 2017

    Av leonidyurkovskiy den 13 november, 2017
    0
     


    Landstingsfullmäktige 2017-11-07

    Detta fullmäktigesammanträde kan ses som del två av försöket till att behandla så många interpellationer som möjligt innan årets slut. Nästan hela dagordningen bestod av interpellationer där en av dem var från Sverigedemokraterna.

    Interpellation om säkerheten inom biljettkontrollverksamheten

    SL har utökat och kommer fortsätta att utöka antalet biljettkontrollanter inom kollektivtrafiken, detta ser Sverigedemokraterna som mycket positivt och de utökade biljettkontrollerna har visats sig ge betydande effekt i de områdena där de har implementerats.

    Ett problem som har uppstått är dock att biljettkontrollanter blir utsatta för hot och våld, i synnerhet över röda linjen. Detta har resulterat i att polisens närvaro har blivit nödvändig för att återuppta biljettkontrollerna, något som trafikförvaltningen känner till och som även har uppmärksammats i lokal media.

    Det är glädjande att man nyttjar polisens stöd istället för att överge vissa områden till de grovt kriminella individerna, men det är på lång sikt inte rimligt att SL:s personal ska behöva polisens insatser för att utföra sitt vardagliga arbete. Polisen lyckas nu gripa illegala invandrare inom Stockholms län i och med sin närvaro inom kollektivtrafiken vilket naturligtvis är positivt, däremot anser vi inte att detta ska behöva möjliggöras med biljettkontrollanternas otrygghet som anledning.

    Sverigedemokraternas vice gruppledare Per Carlberg ställde därför följande fråga till Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons: Har Stockholms läns landsting en handlingsplan för att långsiktigt försäkra god arbetsmiljö och säkerhet för personal som verkar för SL?

    Kristoffer Tamsons delade helt och hållet Sverigedemokraternas problembeskrivning och informerade att man nu kommer upprätta en särskild handlingsplan för att förbättra situationen. Det är glädjande att vi är överens i denna fråga och det skapar bättre förutsättningar för Stockholms läns landsting att tackla det växande problemet. Vi ser fram emot att under nästa mandatperiod få ännu mer inflytande och på riktigt ta tag i problemen

    Vänsterpartiet vill ta bort spärrarna i tunnelbanan

    Vänsterpartiet är inte nöjda med spärrsystemet i Stockholms kollektivtrafik och menar på att risken för skada är för allvarlig. Vänsterpartiet frågade i en interpellation om vad man tänker göra för att få bort skadorna som är orsakas av spärrarna. De konstaterar även i sitt första anförande att de vill se en öppen spärrlinje vilket Miljöpartiet ställer sig bakom och menar att spärrarna skapar otrygghet.

    Varje dag reser 1,2 miljoner människor med tunnelbanan och under detta år har 24 personincidenter inträffat i samband med spärrsystemet, vilket är en minskning från föregående års 76 incidenter. Risken att skadas av när man passerar en spärr i Stockholms kollektivtrafik är 0.00003 %. Hur man tänker finansiera en spärrfri linje enligt Vänsterpartiets och Miljöpartiets vision förblir ett mysterium.

    Sverigedemokraternas Per Carlberg yttrade sig i frågan. Sverigedemokraterna menar att miljön och otryggheten som orsakas av stökiga resenärer är ett betydligt större problem än spärrar.

    Efter Per Carlbergs anförande svarade vänsterpartiets Micaela Kedhammar: ”Nu är jag en sådan här vänsterflummare, men jag tycker att det är mer obehagligt med poliser och ordningsvakter”. Inte ett särskilt förvånande uttalande från Vänsterpartiet anser vi.

    Landstinget säger upp kontrakt för röda linjens nya signalsystem

    Ett nytt signalsystem för röda linjen skulle ha varit färdigt redan 2014. Så blev inte fallet och nu efter tre års uppskjutningar beslutade trafiknämnden i Stockholms läns landsting att bryta avtalet med leverantören Ansaldo. En halv miljard har investerats i detta projekt och nu kräver man 300 miljoner tillbaka från det italienska företaget. Medan landstinget har förlorat allt förtroende för leverantören anser Ansaldo att kravet på återbetalning är grundlöst.

    Kapaciteten för den röda linjen ska ändå öka och landstinget ska åstadkomma det med bland annat bygget av en ny depå, upprustning av befintliga tåg och inköp av nya tåg. Det nuvarande signalsystemet förväntas fungera i minst tio år till.

    Länets befolkning ökar med 330 000 invånare fram till 2026

    Befolkningen i Stockholms län beräknas öka från dagens 2 269 000 till 2 603 000 personer fram till 2026. Det är en ökning med 15 procent. Invandringen spelar en betydande roll i denna prognos.

    Den största relativa befolkningstillväxten väntas för Sundbybergs kommun som förmodligen växer med 45 procent. Järfälla kommun väntas öka sin befolkning med 30 procent och ytterligare fyra kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Upplands-Bro, Värmdö, Nykvarn och Vallentuna. Danderyds kommun och Södertälje förväntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 6 procent.

    Totalt planeras ett tillskott av 341 000 bostadslägenheter i länet under perioden 2017–2030 och antalet väntas bli högst i Stockholm där 109 000 bostäder planeras, Nacka där 25 000 bostäder planeras och Järfälla där 20 000 bostäder planeras.

     

     

    Följ oss på Facebook! 

    På Facebooksidan för Sverigedemokraterna i Stockholms läns landsting får du snabbt information som är relevant till Sverigedemokraternas verksamhet i SLL. Nyheter, motioner, interpellationer och mer.

    Håll dig uppdaterad och gilla sidan på www.facebook.com/SDSLL

     

     

     

     

    Gilla oss på Facebook
    Besök vår hemsida
    E-post

     

     

    2017 Sverigedemokraterna Stockholms läns landsting
    Text/Layout: Leonid YurkovskiyBox 22550, 104 22 Stockholm
    Hantverkargatan 45
    08 – 737 51 11